USA vill inte säga vem som ska bli FN:s nästa generalsekreterare

"USA har ingen ståndpunkt; vi kommer att fortsätta utvärdera samtliga kandidater." Det var Trumpadministrationens svar, i ett mejl från en senior tjänsteman till The Epoch Times, på frågan om Viktor Orbán borde bli nästa generalsekreterare i FN.

Det undvikande svaret kommer efter att Wall Street Journal den 25 oktober, med hänvisning till anonyma källor i tre länder, rapporterat att administrationsfunktionärer uppmuntrat den före detta ungerske premiärministern att ställa upp i valet av efterträdare till António Guterres, vars andra femåriga mandatperiod slutar den 31 december. Orbán förlorade makten i Ungerns val i april efter sexton år vid makten och har haft nära band till Trump. Han finns dock inte med på Council on Foreign Relations lista från den 21 oktober över sex kandidater, som bland annat omfattar Rafael Grossi från atomenergiorganet IAEA, Costa Ricas tidigare vice president Rebeca Grynspan och Ecuadors tidigare utrikesminister María Fernanda Espinosa.

Moskva har i sin tur redan slagit fast spelreglerna. Rysslands vice utrikesminister Alexander Alimov sade till Interfax den 26 oktober att USA, Kina och Ryssland, som permanenta medlemmar av säkerhetsrådet, inte kan nominera Orbán, och att "de som ligger bakom detta initiativ får nog hitta en stat som vill ta på sig detta ärofyllda ansvar". Rysslands önskan, sade han, är att posten denna gång går till en representant för Latinamerika eller Karibien.

Vad Washington däremot har en ståndpunkt om är tjänstebeskrivningen. Tjänstemannen sade att USA vill ha en generalsekreterare som genomför den "aggressiva reformagenda" man lagt fram i New York, eftersom FN "slösaktigt avvikit alltför långt från sina kärnuppdrag alltför länge". Trump sade till generalförsamlingen i september att reformerna redan innefattar en nedskärning på femton procent av organisationens budget för 2026 och borttagandet av över 4 000 tjänster, och att FN "måste sluta påtvinga globalistiska byråkraters vänsteragenda som ingen någonsin valt". Guterres använde sitt sista tal till att uppmana till internationella skyddsregler för artificiell intelligens, en teknik som enligt honom "överrumplat även dem som skapade den".

I januari sade Trump att det Fredsråd han skapat inom ramen för Gazafredsprocessen "kanske" till slut ersätter FN — "med alla de krig jag löst har FN aldrig hjälpt mig i ett enda krig". Tills dess fortsätter administrationen att utvärdera samtliga kandidater.

Bakom den diplomatiska tystlåtenheten syns ett mönster som är värt att notera även från europeiskt håll: Washington behandlar FN som ett verktyg som ska böjas till amerikanskt gagn, inte som en institution med egna intressen. Att Trump samtidigt antyder att hans egen konstruktion kan ersätta organisationen är ingen slump. För Europa, som i hög grad kopplat sitt utrikespolitiska självförtroende till det multilaterala systemet, är det en påminnelse om att stormakten vid Atlantens västra sida aldrig lagt något värde i FN i sig — bara i vad organisationen kan uträtta för amerikanska syften. Att Orbán, som just förlorat makten hemma men behållit sina kontakter i Washington, lyfts fram som kandidat säger därför mindre om Orbán än om hur USA ser på posten: som en belöning och ett redskap, inte ett ansvar.