Europa

Belfast High Court dömer i utmaning mot ministrar Chris Bryants förbud mot Drumcreetåget i Portadown

Parades Commission hade godkänt traditionella rutten ner Garvaghy Road för första gången på nästan 30 år men polisen bedömde att eskortering inte kunde ske säkert, domstolen får frågan om en minister lagligt får förbjuda ett tåg som tillsynsorganet redan tillåtit

Bilder

standard.co.uk
standard.co.uk

Belfast High Court väntas avkunna dom i en rättslig prövning av det förbud som Nordirlands minister Chris Bryant infört mot Orangefamiljens s.k. paraden vid Drumcree i Portadown. Marschen förbjöds den 9 oktober sedan polisen bedömt att man inte kunde eskortera den säkert nedför Garvaghy Road.

Förloppet som ledde fram till förbudet är själva kärnan i målet, rapporterar Standard. Tidigare i år godkände Parades Commission, det statliga organ som avgör omstridda marscher, för första gången på nästan 30 år att paraden fick följa sin traditionella rutt nedför Garvaghy Road, ett område med övervägande nationalistisk befolkning. Stora folksamlingar samlades därefter på vägen i protest. Polismyndigheten PSNI bedömde att man inte kunde eskortera paraden säkert så längeFolksamlingarna fanns kvar. Orangemännen stannade kvar på Drumcree Hill och genomförde i nära två veckor upprepade framstötar mot polislinjen för att driva sin sak, tills Bryant — sedan samtal mellan parterna misslyckats med att ge en överenskommelse — förbjöd marschen.

Den rättsliga prövningen, en så kallade judicial review, väckts av en medlem i Orangeorden och riktar sig mot både Bryant och PSNI:s chefskonstapel Jon Boutcher. Det är det senaste i en rad rättsprocesser kring tvisten. Förra veckan behandlade domare Scoffield en utmaning av beslutsprocessens laglighet. Bryants ombud hävdade att ministern inte kunde fatta "något annat beslut" än att stoppa paraden. Domstolen fick också ta del av polisunderrättelser som pekade på att avvikande republikaner kunnat genomföra skottattacker mot polis om man röjt väg för marschen.

Drumcree gjorde Portadown till en gnisthål under 1990-talet, då den årliga konfrontationen utlöste allvarliga oroligheter och våld i hela Nordirland. Frågan inför domstolen är dock smalare: får en minister lagligt förbjuda en marsch som det organ, inrättat just för att reglera marscher, redan godkänt — när polisen bedömt att eskortering var osäker och underrättelserna varnade för skottlossning om polisen röjde vägen?

Saken förtjänar ett visst eftertanke. En statlig myndighet, skapad för att fatta beslut i just dessa tvister, fattade sitt beslut efter ordinarie process. När utfallet sedan blev politiskt obekvämt tog en minister över och yrkade undantag — med hänvisning till den säkerhetsläge som staten själv har ansvaret att hantera. Att institutionernas egna beslut sedan kan kullkastas politiskt är ett mönster värt att notera även utanför Nordirland: när beslutsvägen blir obekväm centraliseras makten i stället för att processen respekteras.

Utanför domstolen i Belfast talade lojalistiske talesmannen Jamie Bryson och parlamentsledamoten Timothy Gaston till media medan parterna väntade på domen.

Paraden har inte fullföljt sin rutt nedför Garvaghy Road på nästan 30 år. I år godkändes rutten, förbjöds därefter, och orangemännen tillbringade nära två veckor vid polislinjen med att driva sin sak.