Extrem värme bidrog till rekordmånga 710 000 döda 2023

Extrem värme bidrog till rekordmånga 710 000 dödsfall under 2023, och forskarna menar att över 70 procent av dem beror direkt på av människan orsakad uppvärmning. Siffrorna kommer från den senaste upplagan av Lancet Countdown on Health and Climate Change, publicerad i förrgår veckan inför nästa månads FN-klimatkonferens Cop31. Rapportens författare kräver nu att klimatförändringen formellt ska förklaras som ett globalt hälsoläge.

Rapporten leds av University College London tillsammans med Världshälsoorganisationen och bygger på över 140 experter från fler än 30 länder. Den följer 54 indikatorer som spänner över värme, luftföroreningar, smittspridning, energi och ekonomisk skada. Centrala slutsatsen är obekväm för alla inblandade: hälsohoten från uppvärmningen ökade snabbare under decenniet efter Parisavtalet 2015 än under decenniet före. Årliga värmerelaterade dödsfall steg med nästan 36 procent under åren efter Paris. Torka drabbade nästan 52 procent av jordens landyta i minst en månad under 2025, det näst högsta värdet som mätts, och satellitanalyser visar att 80 procent av jordens land har genomgått stora förändringar i grundvattenmagasin sedan 2003.

Kravet på en formell förklaring förtjänar ett skeptiskt ögonkast. Dödsfallssiffrorna är redan insamlade, publicerade och allmänna; nationella hälso- och sjukvårdssystem behandlar redan värmeslag och luftvägssjukdomar utan att vänta på någon etikett. Vad en global hälsokris-deklaration faktiskt tillför är koncentration av makt — beslut om finansiering, forskningsprioriteringar och reglering flyttas till de organ som utfärdar förklaringen. Rapportens egna siffror visar var den makten skulle hamna: de hundra största olje- och gasproducenterna beräknas överskrida de produktionsgränser som är förenliga med 1,5 grader med 150 procent till 2040, mot 138 procent i förra årets bedömning. Fossila bränslen står fortfarande för över 80 procent av världens energiförsörjning. En deklaration förändrar ingen av dessa realiteter; den ändrar bara vem som får bestämma över resurserna.

Det finns verkliga framsteg i materialet, och de är värda att läsa noggrant. Finansieringen av ren energi nådde nytt rekord 2025, nästan dubbelt så hög som investeringarna i fossila bränslen. Minskad luftförorening räddade uppskattningsvis 323 000 liv per år i 77 länder där fossila utsläpp sjönk efter 2016. "Verkliga framsteg har gjorts inom ren energi, beredskap i sjukvården och hälsofrämjande reglering, som redan gynnar lokala samhällen", säger professorn Marina Romanello, Countdowns verkställande direktör. "Framstegen har dock varit för långsamma och för små, och når inte dem som behöver dem mest."

Romanellos egen formulering fungerar i båda riktningar. "Det här är ingen gradvis försämring; det är ett steg som måste erkännas som den globala hälsokris det är", säger hon — en utsaga som samtidigt beskriver datan och argumenterar för ett nytt maktinstrument i dess tjänst. Rapporten kräver att människors hälsa ska stå i centrum för varje klimatbeslut, från utsläppsminskningar till fördelning av medel.

Under tiden står 710 000 dödsfall från 2023 kvar som rekord, och det decennium som producerade dem inleddes med ett avtal som alla inblandade kallade historiskt. Efter tio år av växande kris och växande byråkrati är den mest förnuftiga frågan inte vilken etikett som ska införas nästa gång, utan varför de medel som redan finns inte når fram — och vilka som tjänar på att svaret istället blir mer makt till samma institutioner.