Israel högt valdeltagande i tidiga rösterna visar på politisk oro
Benjamin Netanyahu har ställt valet som en folkomröstning om krigsledningen men de politiska realiteterna är mer avgörande än stämningen, krigets institutionella momentum dikterar vilka koalitionsalternativ som är matematiskt möjliga
Bilder
Israel goes to the polls in most consequential election in its history – live updates
theguardian.com
Israel har genomfört sina val, som beskrivs som landets mest avgörande, och väljarna har gått tidigt till urnorna. Enligt data från centrala valkommissionen nådde valdeltagandet 16,68 procent klockan tio på morgonen, vilket utgör den högsta siffran vid den tidpunkten sedan 1981. Över miljoner israelier hade röstat i förväg, en ökning med 0,78 procent jämfört med samma fas i valåret 2022.
Benjamin Netanjahu har inramat om röstrandet som ett folkomröstning om hans ledarskap och hans politiska överlevnad i kriget. Men den aritmetik som följer efter rösterna kommer att vara betydligt viktigare än stämningen vid några politiska sammankomster. Frågorna rörande Gazas situation, gisslan, det personliga rättsprocessklimatet mot Netanjahu, och utformningen av en koalition som kan säkra 61 mandat i Knesset kommer att bestå långt efter vad eventuella opinionums indikerar.
Den mest intressanta spekulationen kommer från en oväntad källa: före detta tjänstemän kopplade till den palestinska ledningen har diskuterat möjligheten att bilda en regering med Netanjahu och Eisenkot. Denna före detta stabschef byggde sitt rykte på militär trovärdighet snarare än på bosättningspolitik. Att en sådan kombination ens diskuteras tyder på att krigets institutionella momentum – säkerhetsapparaten preferenser, det diplomatiska kaoset i Gaza och kraven från Israels utländska partners – begränsar alla aktörer, oavsett hur mycket de vill erkänna det. Koalitioner skapas inte utifrån politiska manifest, utan utifrån vad kriget lämnat kvar.
Det höga deltagandet har dock två sidor. Å ena sidan signalerar det engagemang, men israeliska val har upprepade gånger resulterat i utgångar som krävde dagar av koalitionsförhandlingar för att tolkas. Det femte valet under det senaste decenniet har lärt väljarna att se röstningen som en inledande manöver snarare än det slutgiltiga beslutet. Vilket block som kräver vad i fråga om Gaza – fortsatt militärt agerande, vapenvila eller något som marknadsförs som seger – kommer att avgöra vilka partnerskap som är aritmetiskt möjliga. Den rekordhöga tidiga deltagarprocenten jämförs med ett val från 1981, då landet styrdes av en nationell enhetsregering.