Privatflyg från Sverige motsvarar en svensk årliga utsläpp
Oxfam: 8 500 privata flyg från svenska flygplatser släppte ut 35 000 ton koldioxid motsvarande Sveriges totala inhemska transportutsläpp, analysen pekar på att lyxkonsumtionens höga klimatpåverkan kräver ett progressivt skatteförslag eller ett förbud
Bilder
Svenska privatflygen släpper ut på två timmar vad en svensk gör på ett år
borskollen.se
Privatflyg som startar från Sverige släpper ut lika mycket koldioxid som en genomsnittlig svensk gör under ett helt år – varannan timme. Det visar en analys från Oxfam. Förra året avgick 8 500 privatflyg från svenska flygplatser och orsakade 35 000 ton koldioxidutsläpp.
Analysen omfattar affärsjetplan, flygplan med typiskt fyra till nitton passagerarplatser, och visar att de flesta avgångar sker från Sveriges storstadsflygplatser. Oxfams globala rapport uppskattar att cirka 250 000 människor i världen flyger privat – omkring 0,003 procent av mänskligheten – och nästan sju av tio privatflyg avgår från USA. Globalt släpte privatjetarna ut 16 miljoner ton koldioxid förra året, lika mycket som hela Sveriges inrikes transportutsläpp. De mest intensiva flygperioderna är jul, nyår och amerikanska högtider, följt av alla hjärtans dag.
Uppgifterna kommer från en utsläppsbevakare som byggts av tankesmedjan Institute for Policy Studies och som läser transpondersignaler från affärsjetplan för att kartlägga avgångsplatser, rutter och flygtider. Det svenska datamaterialet exkluderade vissa ambulansflygningar som normalt räknas in i kategorin.
Oxfams föreslagna åtgärd är ett förbud eller en straffskatt på det organisationen kallar klimattung lyxkonsumtion – med privatflyg och lyxyachter som exempel – samt en progressiv flygskatt där frekventa flygresenärer betalar mer. Sverige beskattar redan reguljär flygtrafik genom flygskatten, som tas ut per passagerare på vanliga biljetter. Den affärsjettrafik som orsakade de 35 000 tonen går i stor utsträckning förbi den logiken, eftersom planen flyger efter ägarnas scheman snarare än på sålda platser.
Räkneexemplet är inte subtilt. Ett färdmedel som är förbehållet en försumbar andel av befolkningen orsakar, enbart från svenska startbanor, utsläpp i nivå med en småstads sammanlagda biltrafik under ett år – koncentrerat till avgångar planerade kring högtider. Att en så liten grupp kan kringgå beskattning som drabbar vanliga resenärer säger något om hur regelverken formas: de som bokar sina egna flygtider har också råd att anpassa sig efter reglernas blindfläckar. Frågan är om politiker med inflytande över skattereglerna har incitament att ändra på det, när uppenbarligen en del av dem själva sitter i jetplanen.