AI-studie pekar ut Boltraffio som upphovsman till Salvator Mundi
Panelen såldes till kronprinsen av Saudiarabien för 450 miljoner dollar som Leonardo, ingen kan förklara hur modellen räknat och 81 procent är enligt experter ingen proof utan högst en antydan
Bilder
Leonardo da Vinci soll den „Salvator Mundi“ um 1500 gemalt haben. 2005 kaufte ein New Yorker Kunsthändler das ramponierte Bild bei einer Provinzauktion für 1175 DollarFoto: Leonardeschi/Wikipedia
Foto: Leonardeschi/Wikipedia
Die Walnussholztafel (66 × 46 cm) im gereinigten Zustand. Restauratorin Dianne Modestini entfernte spätere Retuschen und malte große Teile neuFoto: Photograph Courtesy Dianne Modes/Wikipedia
Foto: Photograph Courtesy Dianne Modes/Wikipedia
En tidigare okänd analys byggd på artificiell intelligens tillskrriver Salvator Mundi Leonardo da Vincis elev Giovanni Antonio Boltraffio med 81 procents sannolikhet. Valnötspanelen auktionerades ut 2017 som en Leonardo för 450 miljoner dollar, till saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman, enligt Bild — ett rekordbelopp för en tavla. Studien cirkulerar genom konstportalen Martin Cid, och ingen har förklarat hur modellen nådde sitt resultat.
Tavlans bana förklarar vad som står på spel. 2005 köpte en newyorksk konsthandlare den skadade panelen på en provinsiell auktion för 1 175 dollar. Restauratören Dianne Modestini avlägsnade sedan gamla retuscher och målade om stora delar av bilden — en hårt restaurerad panel ger såväl konstexperter som algoritmer betydligt mindre yta att argumentera från. Panelen tillskrivs Leonardo omkring år 1500, och på tolv år steg värdet från 1 175 dollar till 450 miljoner.
Påståendet är tunnt när det gäller härkomst. Det brasilianska systemet, kallat Luminari, producerade sin siffra med en metod som inte har offentliggjorts. Wolfgang Reuter, AI-entreprenör kopplad till Art Intelligence, sade till Bild att en sannolikhet på 81 procent inte är något bevis — i bästa fall en indikation. Frank Zöllner, konsthistoriker och Leonardo-specialist, konstaterade att en seriös AI-analysering förvisso skulle vara till hjälp, men att den inte kan lösa alla attribueringsproblem: diskussionen kring Salvator Mundi fortsätter.
Just den diskussionen är vad konstmarknaden vilar på. Samma träpanel är värd en halv miljard dollar eller några få miljoner beroende på vilken hand som höll penseln, och de personer som intygar handen har karriärer byggda på sitt öga. En oförklarad maskinsannolikhet avgör inte saken; den värderar alternativet till ungefär en hundradel av försäljningssumman.
Sedan auktionen i New York har tavlan hållits gömd för allmänheten. Den är avsedd för det planerade världskulturmuseet i Riyadh, utropad som ”Mona Lisa i öknen”. Vilket namn som än hamnar på etiketten kommer skillnaden dem emellan — grovt räknat 99 procent av köpesumman — inte att synas på väggen.