USA förbereder storangrepp mot Iran inom 96 timmar efter Trumps order

Amerikanska styrkor i Mellanöstern står beredda att inleda storskaliga militära operationer mot Iran inom 96 timmar efter order från president Donald Trump, uppgiver två amerikanska tjänstemän för CNN. Mållistan som försvaret och Central Command tagit fram omfattar iransk energiinfrastruktur, militäranläggningar och kärnanläggningar. En tjänstemans beskrivning av den planerade omfattningen: "Det blir en stor insats."

Operationerna skulle gå längre än det som planerarna kallar "att klippa gräsmattan" – anfall mot radarer och avfyrningsplattformar som Iran snabbt kan återuppbygga – vilket varit mönstret sedan Trump avbröt fullskaliga stridsoperationer tidigare i år. Några nuvarande och före detta tjänstemän beskriver en anfallsorder som en fråga om när, inte om, sannolikt efter mellanårsvalet i USA och före årets slut. Andra tillför förbehållet att Trump tidigare lutat åt stora aktioner men backat i sista stund. Vita huset avstår från att kommentera. En högt tjänsteman vid försvaret lämnade i stället ett uttalande: "Departementet är en planeringsorganisation, och dess uppgift är att ta fram och genomföra militära alternativ som presidenten beordrar."

Resten av statsapparaten minskar redan sin exponering, innan någon order alls finns. Amerikanska ambassader i hela Mellanöstern förväntas tyst dra hem personal under de kommande dagarna; ambassaden i Riyadh är hittills den enda anläggning som omfattas av order om avveckling, men andra beskickningar väntas få liknande direktiv, och de som inte gör det skalas ner genom en personalbegränsning. Icke nödvändig militär personal som skulle ingå i nästa trupprejett har fått beskedet att de inte längre skickas ut. Ett oklassificerat pm daterat den 23 oktober från underrättelsechefen Jay Clayton till utrikesminister Marco Rubio anger att Iran väsentligt ökat sina ansträngningar att rikta in sig på amerikansk personal, med planering i avancerat skede i Mellanöstern och i vissa andra länder.

Underrättelsebedömningarna förutsätter att Iran och hutisterna omedelbart skulle slå tillbaka mot amerikansk personal och anläggningar i hela regionen, och möjligen utanför den, om USA eller Israel anfaller först – samtidigt som man bedömer att båda är osannolika att trappa upp förebyggande. Iranska styrkor känner numera också bättre till amerikanska metoder, vilket gör det svårare att förstöra alla avsedda mål; listan som Centcom tagit fram sträcker sig från militäranläggningar och kärnfyndigheter till den energiinfrastruktur som finansierar staten. USA:s blockad av Iran fortsätter. På söndagen besökte amiral Brad Cooper, chef för Centcom, Hormuzsundet.

Ur europeiskt perspektiv är det värt att notera vad som driver detta. amerikanska säkerhetspolitiska intressen i regionen har aldrig sammanfallit med Europas – inte när det gäller energiförsörjning, inte när det gäller handel med Iran, och inte när det gäller konsekvenserna av ett regionalt krig. Europa skulle bäst av stabil energi på rimliga priser och avspända förbindelser österut; Washington har i stället konsekvent arbetat mot båda delarna. Nu står Europa inför utsikten till en ny konflikt som det inte haft något inflytande över, men vars effekter – flyktingströmmar, oljepriser, osäkerhet – landar här. Det är en välkänd fördelning: amerikanska beslut, europeiska kostnader.