En arbetare tvingas till sjukaste eller utebliven lön p.g.a. brist på toaletter

Sumithra Randenigala, 26 år och vakt i Colombo, sjukanmäler sig när hon har mens — eller mister en dagslön. Inte för att menstruationen gör henne sjuk, utan för att det mellan hemmet och arbetsplatsen inte finns en enda toalett hon får använda. "Att menstruera en gång i månaden är ingen sjukdom", säger hon till Scroll. Toaletten på det två timmar långa tåget från Bentota är låst eller igensatt; på Sri Lankas tebräde, där hon jobbar, får vakter inte använda kontorets toalett.

Hon är en av ungefär 500 000 pendlare som varje dag tar sig in till Colombo, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. Staden rymmer cirka 612 000 invånare på över 13 000 människor per kvadratkilometer, mot ett nationellt snitt på 325. Det offentliga toalettindexet räknar till 15 fungerande offentliga toaletter för alla dessa pendlare — ungefär tre per 100 000 invånare, mot knappt 92 i Chiang Mai, som indexet utser till världsmästare i tillgång till offentliga toaletter.

Ansvaret för hur många toaletter som ska finnas, och var, är delat mellan Colombos kommunfullmäktige och statliga Urban Development Authority. En sådan uppdelning har en välbekant effekt: ingen enskild organisation kan hållas ansvarig, och ingen betalar priset för misslyckandet. Borgmästare Vraie Cally Balthazaar, stadens andra kvinnliga borgmästare, medger att de 15 toaletterna inte upprustats sedan 2019 och lovar förbättringar inom den tid som återstår av mandatperioden — ett löfte som i den här typen av institutionella konstruktioner sällan infrias i tid.

Forskarna Iromi Perera och Meghal Perera vid Colombo Urban Lab beskriver vad statistiken missar: i hettan dricker kvinnor mindre vatten under arbetsdagen, eller tar ledigt för att åka hem, i stället för att använda toaletter som helt enkelt inte finns. Randenigala slutade skolan vid 14 års ålder, där hon fick lära sig om urinvägsinfektioner i klassrummet. Efter flera smärtsamma sådana offrar hon nu en dagslön hellre än att riskera en infektion som skulle kosta henne en veckas obetald sjukfrånvaro. Det är en renodlad kalkyl: risken bär hon själv, medan systemet som tvingar fram den aldrig står till svars.

Staden bygger samtidigt för fullt. Nya marinan i Port City reser sig på utfylld mark, där skyskrapor i stål fångar kvällssolen; lyxkondominium reser sig över det koloniala Fort, ett område som utsetts till stadsförnyelse. När Urban Development Authority tillfrågades om planer för offentliga toaletter hänvisades frågan till organisationens utvecklingsplan för Colombo 2022–2031 — ett dokument som lovar gatumiljöer, promenadstråk och "en säker och bekväm gångväg för fotgängare".

Planen omfattar 462 sidor. Offentliga toaletter nämns inte med ett ord.