Le Pen öppnar presidentkampanj i Orléans med löfte om lag och ordning

Marine Le Pen inledde sin kampanj för presidentvalet i Frankrike i Orléans på söndagen — staden där Jeanne d'Arc bröt en engelsk belägring 1429 — inför 8 500 anhängare, med löfte om att återupprätta rättsväsendets auktoritet. Dagen innan hade över 400 000 människor demonstrerat runt om i landet och polisen gjorde mer än 1 300 gripanden; en vecka tidigare hade landsomfattande protester slutat i plundring och mordbrand.

Oroligheterna började som fyra veckors studentdemonstrationer över skolans tillstånd — frånvarande lärare, förfallna byggnader, ett antagningssystem till universiteten som studenterna vill ha ändrat — och bredde ut sig till en rörelse om levnadskostnader som fackföreningarna och de gula västarna lovar att fortsätta i veckor. Emmanuel Macron lämnar makten till våren, och regeringens svar har varit restriktioner: utökade säkerhetsåtgärder, inskränkningar i demonstrationsrätten och ett påskyndat lagförslag om att »vandalister ska betala« som senaten behandlar denna vecka. Enligt förslaget kan en demonstrerare hållas ansvarig för skador upp till 10 000 euro som andra orsakat, så länge hen fortsätter demonstrera i närheten eller inom samma grupp; förslaget öppnar också för utökad drönarövervakning av demonstrationer. Statsminister Sébastien Lecornu kallar lagen »helt nödvändig«. Fackföreningarna och Mänskliga rättigheternas förbund skriver i ett öppet brev till Le Monde att det är ett allvarligt angrepp på demonstrationsfriheten.

Le Pen behövde inte hitta på sitt material. Hon hävdade för folkmassan att regeringen är mjuk mot våldsamma demonstranter och saknar auktoritet, och frågade sig hur någon kan påstå att rättsstaten existerar »när horder kommer för att härja och bränna våra byggnader«. Hennes parti uppger att vandalistlagen från början var deras idé. Formuleringen som fick störst gensvar var: »Vandalister ska betala, och om det tar hela deras liv att betala, då ska de ägna hela sitt liv åt att betala.«

Programmet sträcker sig bortom ordningsfrågorna. Le Pen, 58 år, som ställt upp i presidentval tre gånger tidigare, lovade »dubbla gränser« — en fransk och en europeisk — sade att franskt medborgarskap åter ska bli en privilegium, ärvt eller förtjänt, lovade tak på hushållens energiräkningar, skattesänkningar och minskade betalningar till EU, samt kritiserade Nato och det franska stödet till Ukraina. Jordan Bardella, som talade först inför en stående applåd, lovade hårdare tag mot »ultravänstern«, straffmyndighetsålder vid 16 år och utvisning av »laglösa och brottslingar«. Inrikesminister Laurent Nunez tillskriver redan nu mycket av våldet ultravänsterextremister.

Toneffekten är att landets statsskuld och budgetunderskott överskrider EU:s tak, och att regeringen kämpar med att få igenom en budget byggd på nedskärningar. Le Pen överklagar samtidigt sin dom för förskingring av europaparlamentariska medel i högsta domstolen — utan att låta det hindra henne från att göra rättsväsendets auktoritet till kampanjens första fana.

En Ipsos-undersökning som presenterades på lördagen visar utbrett missnöje över oroligheterna, där en majoritet av tillfrågade lägger skulden på regeringen. Samma mätning ger Le Pen 32–34 procent i den första valomgången, som hålls i april och maj.

Det är värt att notera hur mekanismen fungerar: en regering som i åratal utlovat allt och betalat med lånade medel möter nu kostnadernas realitet — och svarar med att kriminalisera dem som protesterar. Det skapar inte auktoritet, det skapar just den underhåll som Le Pen skördar. Makthavare som förlorat trovärdigheten lämnar i regel fältet öppet för dem som lovar ordning, oavsett vad de lovar resten av tiden.