Frankrikes premiärminister vill blockera sociala medier vid upplopp

Bilder

×

zerohedge.com

Un manifestante francés arroja objetos contra la Policía en París (REUTERS/Dylan Martinez) infobae.com

Francia vivió una nueva jornada de protestas y disturbios en varias ciudades del país (REUTERS/Lisi Niesner) infobae.com

Le Pen y Mélenchon se perfilan como los principales candidatos para suceder a Macron en Francia de cara a las elecciones del próximo año (REUTERS/Benoit Tessier) infobae.com

Disturbios este sábado en el centro de Barcelona. (EFE) infobae.com

Personas participan en una manifestación espontánea contra el aumento del costo de vida —una semana después de que las protestas terminaran en enfrentamientos y saqueos en ciudades del norte— en Milán, Italia, el 24 de octubre de 2026. REUTERS/Yara Nardi infobae.com

‹ ›

Frankrikes statsminister har uppmanat landets teleoperatörer att förbereda sig för att blockera sociala medier nationellt, uppgiver nyhetssajten Blast i en rapport som journalisten Michael Shellenberger spridit vidare. Begäran kom när kravallerna över levnadskostnaderna gått in i sin andra helg, och franska myndigheter sent på lördagskvällen redovisade nära tusen grina personer.

"Jag vill ha möjligheten att tillfälligt stänga av tillgången till dessa tjänster om det urbana våldet upprepas", skrev statsministern enligt rapporten. Vad som skulle räknas som en upprepning, och vem som beslutar när stickproppen dras ut, sägs inte. Omkring 70 000 poliser sattes in runt om i landet, tårgas användes för att sprida folkmassor i Lyon och Nantes, och vattenkanoner stod uppställda i Paris gator. Inrikesministeriet räknade 410 000 demonstranter nationwide; arrangörerna räknade 800 000. Veckan före hade över en halv miljon människor marscherat och omkring 3 000 butiker vandalsats eller plundrats.

Lördagens marscher gick till största delen lugnt, och inrikesministern Laurent Nuñez sade vid lunchtid att han var nöjd med utvecklingen. Kravallerna kom i stället på kvällen, med utbrott i Paris, Lyon, Marseille, Bordeaux, Toulouse och Strasbourg när marscherna upplöstes, samt sammanstöter i Clermont-Ferrand, Nantes, Lille, Grenoble och Nice. Den avstängning statsministern efterlyser skiljer inte mellan dem som på kvällen slogs mot polisen och de 110 000 som ministeriet räknade demonstrerade i Paris.

En sådan kollektiv bestraffning är förstås praktiskt smidig för makten: i stället för att svara mot enskilda gärningsmän stängs en hel befolknings kommunikationskanaler av, och beslutet fattas av samma statliga apparat som har intresse av att framställa oroligheterna som smidigt och få förr som möjligt. Urvalskriteriet "upprepning av stadsväld" lämnas medvetet oklart — ett verktyg som kan dras i gång när det passar, inte när det är nödvändigt.

Oroligheterna är inte längre begränsade till Frankrike. Massplundringar har rapporterats under veckan från Frankrike, Belgien, Italien och Spanien, och nya sammanstöter bröt ut under helgen i Albanien och de italienska städerna Neapel, Rom och Milano. I Paris sade en kommunistisk demonstrant till reportrar att oroligheterna var del av en bredare revolution mot "Macron och kapitalismen". En opinionsundersökning som Le Parisien publicerade på lördagen projicerar att Marine Le Pen tar mellan 32 och 33,5 procent av rösterna i första omgången av presidentvalet 2027, med Jean-Luc Mélenchon på 17 procent — de två går till andra omgången i samtliga analyserade scenarier, medan centerns Édouard Philippe och Gabriel Attal stannar på 15 respektive 9,5 procent.

Sent på kvällen satt nära tusen personer i förvar, och statsministerns begäran till teleoperatörerna var dokumenterad. Frågan är nu om den franska staten, som under Folkhemmets motsvarighet i Frankrike vant medborgarna vid att staten löser allt, nu väljer att lösa missnöjet med att tysta det — i stället för att fråga varför hundratusentals människor trotsar gatutiveläget för att bli hörda.