Ekonomi

Indisk stat sålar naturskyddad bergssluttning till byggbolag

Stadsplaneringen i Goa kan efter 2024 års ändring omvandla tomt för tomt i hela delstaten, lutningen mäts av lantmätare som betalas av byggaren själv och ISRO:s satellitdata visar brantare sluttningar än bolagets konturkarta

Bilder

A view of Palolem beach against the Western Ghats in Goa. | Scroll Staff A view of Palolem beach against the Western Ghats in Goa. | Scroll Staff scroll.in
Construction underway on a plot with steep slope in North Goa’s Socorro village. Construction underway on a plot with steep slope in North Goa’s Socorro village. scroll.in
The area within the yellow box is the plot owned by KGL, that they want to convert to a settlement zone. The areas coloured in red and yellow show slope data from ISRO’s CartoDEM elevation model. Red shows slopes between 25-35%, orange denotes slopes between 20-25% and yellow depicts slopes between 10-20%. The area within the yellow box is the plot owned by KGL, that they want to convert to a settlement zone. The areas coloured in red and yellow show slope data from ISRO’s CartoDEM elevation model. Red shows slopes between 25-35%, orange denotes slopes between 20-25% and yellow depicts slopes between 10-20%. scroll.in
Goa’s hills are largely made of porous laterite rocks held together by tree roots. Goa’s hills are largely made of porous laterite rocks held together by tree roots. scroll.in
A portion of the land use plan of Salvador Do Mundo village in North Goa. The green zig-zag lines are demarcated as No Development Slopes. Source: Department of Town and Country Planning A portion of the land use plan of Salvador Do Mundo village in North Goa. The green zig-zag lines are demarcated as No Development Slopes. Source: Department of Town and Country Planning scroll.in

En fastighetsutvecklare i Goa har köpt en tomt på 20 000 kvadratmeter på en brant kulle, mark som officiellt beskrivs som 'öde och obebodda'. Trots att statens regionalplan klassificerar hela området som naturreservat, där bebyggelse är strängt förbjuden, har utvecklaren, Telangana real-estate, lyckats få marken omklassificerad till bebyggelseområde. Denna förändring möjliggjordes genom en ny lagändring från statens byggnadsstyrelse.

Den juridiska mekanismen bakom denna förändring är avseende av artikel 39A, en ändring som antogs 2024. Den tillåter enskilda markägare att ansöka om förändringar i regionalplanerna, tomt för tomt. Den ursprungliga planen, som publicerades 2010, hade i princip ställt ett stopp för all utveckling i Goa, då cirka 82 procent av delstaten var markerad som ekologiskt känslig mark. Detta skapar en fundamental konflikt mellan statens miljöbeslut och de ekonomiska incitament som drivs av privat kapital.

Det som möjliggör genomgången av dessa strikta bestämmelser är en kritisk brist i institutionella kontroller. I fallet med Salvador do Mundo-tomten använde utvecklaren en privat ingenjör som han anlitade för att mäta sluttningens lutning till 18,49 procent. Den statliga kartläggningen (ISRO:s satellitdata) visar dock att delar av samma mark har en lutning på över 25 procent – gränsen som statens lag förbjuder byggnation på. Byråns beslut att rekommendera omklassificeringen baserades på att området låg 'inom tillåten lutningsgrad'. Detta har väckt allvarlig kritik från lokala invånare, som påpekar att beslutsprocessen vilar på obekräftade data från den partiska mästare som finansieras av de aktörer som vill bygga där.

Den ekonomiska logiken är tydlig: en kulle som är förbjuden att bebygga är värd lite. Så fort byråns stämpel har beviljats och zonen har ändrats, transformerades markvärdet dramatiskt till en fastighetsmarknadsprodukt. Denna typ av värdeöverföring sker enbart på grund av statens godkännande. Lokala motståndare har alltså inte bara bekymmer för miljön, utan också för hur statliga planorgan tillåter att privata intressen använder sina egna betalda expertutlåtanden för att underminera de offentliga beslut som avsåg att skydda landskapet.