Svenska medborgarskapstestet klarades av åtta av tio i provrundan, 697 av 875 godkändes i kunskapsprovet om samhällskunskap, Migrationsverket kräver nu språk och känndom av Sverige men verkligt test tillgängligt först 2028

Bilder

×

dn.se

Som en del i Migrationsverkets process i hanteringen av ansökningar om svenskt medborgarskap ingår numer ett prov med frågor om det svenska samhället. Foto: Alexander Mahmoud Foto: Alexander Mahmoud

‹ ›

En ny mätning av svensk medborgare har lagts fram, men snarare är det en mätning av statens förmåga att definiera och filtrera vem som får tillträde till medborgarskapet. I augustis prov under ett prövningsskede klarade 79,6 procent av de 875 personer som gjorde det första språkkunskapstestet i samhällskunskap, nämligen 697, det godkända resultatet. Testet, utvecklat av Göteborgs universitet, resulterade i ett antagligt utfall: ungefär 20 procent misslyckades. Även om myndigheten Migrationsverket lyckades bekräftar att testet fungerade enligt plan, är det viktigt att se bortom den statistiska framgången och analysera vad denna mekanism faktiskt representerar.

Denna mätning är det första steget i en process där staten börjar dra en tydlig gräns mellan att vara bosatt i Sverige och att vara medborgare. Migrationsverket har nu mandat att kräva att sökande bevisar tillräcklig kunskap om både svenska språket – utvärderat mot det gemensamma europeiska referensramverket – och om svensk samhällsorganisation. Men trots att lagen är på plats, halkar den byråkratiska maskineriet efter. Medan Stockholms universitet har fått i uppdrag att utveckla språkkunskapstestet, har utformningen av samhällstestet blivit fördröjd. Migrationsverket förutspår att de inte kan organisera testmöjligheter för detta på minst åren fram till 2028. Den närmaste möjligheten för samhällstestet är därför först i april eller maj nästa år. De som misslyckades i augustimånaden erbjuds en enda omprövning, vilket myndigheten beskriver som ett unikt arrangemang för prövningsperioden, inte som en långsiktig policy.

Statens krav på kunskap är allmänt kända. På Migrationsverkets webbplats kan sökande se typen av frågor de ställs inför: namn på Sveriges statschef, och i vilken av världens historiskt längsta perioder ett visst land har ingått i Sveriges territorium. Augustiprovet innehöll också tjugo ytterligare frågor som inte räknades in i antalet godkända svar, men som tjänade till att kalibrera framtida svårighetsgrad.

Detta prov är dock bara en av flera hinder. För att ens komma vidare måste sökande bevisa sin identitet, ha bott i Sverige i minst åtta år – eller sju år om de är gifta med en svensk medborgare – och framför allt, kunna försörja sig själva med minst tre inkomstbasbelopp före skatt (250 200 kronor år 2026, eller 20 850 kronor per månad). Dessutom måste sökande, enligt regelverket, ha upprätthållit en 'respektabel och ärlig livsstil'. Det finns undantag från dessa krav för statslösa personer födda i Sverige, svenska medborgare och medborgare i andra nordiska länder. De som klarar provet får inte medborgarskapet. De går vidare till nästa skede av statens granskning.