Schweiz har Europas dyraste matkorg, 18 vardagsvaror kostar 137,90 euro mot EU-snittets knappt 70 euro och Moldovas 41,10 euro, Island och Norge hör också till de dyraste medan Rumänien är EU:s billigaste, men billig mat betyder inte att man har råd med den — rumänska hushåll lägger 23 procent av budgeten på mat mot EU-snittets 13,6 procent

Bilder

Grocery prices across Europe: Where is food most expensive and why? euronews.com

En korg med 18 vanliga livsmedels kostar 69,84 euro till genomsnittliga EU-priser. Samma korg kostar 137,90 euro i Schweiz och 41,10 euro i Moldova, enligt Numbeos livsmedelsindex för mitten av 2026. Bröd kan alltså kosta mer än tre gånger så mycket i ett europeiskt land som i ett annat.

På indexet, där EU-genomsnittet satts till 100, får Schweiz 189,2 — livsmedel där kostar 89,2 procent mer än unionsgenomsnittet — medan Moldova ligger på 57,2. Tre av Europas fem dyraste länder är nordiska: Island på 183,6, Norge på 154,4 och Danmark på 128,4, med Luxemburg emellan på 134,9. Sverige hamnar på 116,6, strax under Finlands 119,7 och knappt över Nederländernas 116,4. Norges korg kostar 116,10 euro, mot 87,70 euro i Danmark och 87,40 euro i Frankrike.

Bland Europas fem stora ekonomier är Frankrike dyrast, 27,5 procent över EU-genomsnittet, medan Storbritannien på 111,9, Tyskland på 111,6 och Italien på 110,2 ligger tätt tillsammans. Spanien, på 89,7, är det enda av de fem som ligger under genomsnittet. Rumänien är EU:s billigaste medlemsland på 66,7, och östeuropeiska länder och Balkanländer fyller botten av tabellen: Nordmakedonien på 59,8, Bosnien och Hercegovina på 67,9 och Serbien på 68,8.

Här finns en mekanism som sällan kommer upp i den svenska debatten om matpriser, där fokus nästan alltid ligger på stormarknadernas marginaler och konkurrensens tillkortakommanden. De billiga länderna lägger större del av inkomsterna på sin billiga mat. Rumänska hushåll spenderar 23,1 procent av budgeten på livsmedel och alkoholfria drycker, och Bulgariens andel överstiger 20 procent, mot ett EU-genomsnitt på 13,6 procent. Lägre priser betyder inte nödvändigtvis större råd, som Jeremiás Máté Balogh vid Corvinus-universitetet påpekade för Euronews Business: livsmedel kan vara billigare i absoluta tal men svårare att betala av nettoinkomsten. Ilaria Benedetti vid Universitetet i Tuscia gör samma iakttagelse i motsatt riktning.

Detta är en påminnelse om att prisnivåer speglar hela den ekonomiska strukturen — lönenivåer, skattetryck, konkurrens och handelsbarriärer — inte bara effektiviteten hos dem som står bakom kassadisken. I Norden betalar konsumenten delvis priset för en högkostnadsmodell där avgifter, punktskatter och regleringar byggs in i varje varupris, medan lönenivån i östra Europa håller priserna nere men köpkraften låg. Att jämföra enbart prislistor, som mycket av rapporteringen gör, döljer vad konsumenten faktiskt får kvar.

Turkiet visar skillnaden mellan prisnivå och prisförändring. Landets livsmedelsindex på 82,1 ligger under EU-genomsnittet, men Turkiet har Europas högsta matinflation. De procentsiffror som dominerar rubrikerna mäter hur snabbt priserna stiger; indexet mäter hur höga de redan är, och en sänkt inflationstakt ändrar det ena, inte det andra. För hushållskassan är det nivån som spelar roll, inte rutan i tabellen.

Boende och el tar en större andel av EU-hushållens utgifter, 23,6 procent, men maten är räkningen som kommer varje vecka. Schweiz korg på 137,90 euro innehåller exakt samma 18 varor som Moldovas korg på 41,10 euro.