Burnham kräver full Starlink-åtkomst för Ukraina i samtal med Trump

Bilder

×

Andy Burnham tells Donald Trump Ukraine must have full Starlink access dailymail.com

The politics of the Louisiana Purchase cbsnews.com

Angie Nixon on Democratic money in Florida cbsnews.com

Early voting trends in North Carolina, Florida cbsnews.com

Democrat hoping to flip Nebraska seat on race cbsnews.com

Kushner denies receiving slush funds cbsnews.com

‹ ›

Storbritanniens premiärminister Andy Burnham ringde i veckan ett telefonsamtal över Atlanten till president Donald Trump och krävde att Ukraina måste få full tillgång till Starlink, rapporterar Daily Mail. Samtalet kom efter uppgifter om att Elon Musk beordrat en neddrosling av satellittjänsten — den konstellation som bär en stor del av Ukrainas militära kommunikationer.

Ukrainas tillförordrade chargé d'affaires i Washington, Denys Sienik, sade i CBS att tillgången till SpaceX:s satellittjänst fortfarande är begränsad. Trump har hävdat att Musk fullständigt återställt den. Presidentens version och ambassadens skiljer sig alltså i en grundläggande fråga: fungerar krigsnätverket som utlovat eller inte? Det är ambassadens uppgift som stämmer med den rapporterade ordern om neddrosling. Sienik verkade också beröra vapenvilafrågan; båda sakerna styrs numera, på olika sätt, från Washington.

Samtalet visar hur kablarna ligger i denna ordning. Satellitkonstellationen ägs av ett företag och drivs av en enda man som inte är ansvarig inför någon väljarkår. Det enda verktyg en brittisk premiärminister har för att få tjänsten återställd är ett telefonsamtal till den amerikanska presidenten — som i sin tur inte heller styr satelliterna. En neddrosling är inte ett sanktionsbeslut eller en fördragshandling. Det är ett leveransbeslut fattat inuti ett privat företag, som krigets takt sedan får anpassa sig till. Här syns skillnaden mellan makt och ansvar: aktören som kan avbryta ett lands försvarskommunikation på en afternoon bär ingen av kostnaderna, medan europeiska regeringar får ringa och be.

Resten av veckan gav bakgrunden. Kreml accepterade trepartsamtal med USA och Ukraina från den 10 november. En första tankerbåt med rysk diesel satte kurs mot amerikanska hamnar. En vapenvila i den ryskockuperade staden Olesjky förhandlades fram av Melania Trump. Den regering som deltar i samtalen, köper bränslet och förmedlar vapenvilor är alltså samma regering som är värd för nätverkets ägare — och det är ägaren, inte presidenten, som bestämmer över bandbredden.

För Europa är läxan tydlig. Kritisk infrastruktur till ett krigförande grannland läggs i händerna på en enskild amerikansk affärsman, och européernas roll begränsas till att telefoonera och betala. Så länge kontinenten inte bygger egna alternativ fortsätter washington att ha tummen på reglaget. Tillgången, konstaterar Sienik, är fortfarande begränsad.