USA:s högsta domstol godkänner förbud mot studentlegitimation vid röstning

Högsta domstolen i USA har gett grönt ljus för att delstaten New Hampshire ska kunna förbjuda studentlegitimationer som identifiering vid röstning under de kommande mellanårsvalen. Beslutet, som stöder en akut överklagan från republikanska krafter, stoppade ett tidigare domstolsbeslut som hade upprätthållit studentlegitimationerna som en reservmetod. Endast domare Ketanji Brown Jackson yttrade sig offentligt emot beslutet.

Domstolen åberopade en etablerad princip som stipulerar att domare inte ska ändra valregler så nära valdagen. Denna princip har nyligen lett till ett lapptäcke av sena beslut i den politiska processen, vilket illustrerar hur institutionella ramverk kan användas för att frysa politiska beslut i det sista skedet. I New Hampshire ska väljarna rösta inom två veckor i ett val där senatsmandatet är extremt osäkert.

Delstatslagstiftaren hade redan tidigare antagit en lag som tog bort studentlegitimationer från listan över uttryckligen accepterade identifieringshandlingar. Statssekreteraren hade därefter utfärdat föreskrifter som förbjöd användningen som reservbevis. En lägre domstol hade initialt behållit lagen men stoppat föreskrifterna i oktober, med argumentet att förändringen kom för sent. Denna dom ledde till den nuvarande överklagan.

Förespråkaren för lagen menade att universitet saknar den kontroll som statliga myndigheter har vid utfärdande av ID-kort. Han kallade beslutet en seger för sunt förnuft som tillåter lagen att fungera som avsett: att stärka verifieringen av väljarnas identitet, tillämpa en konsekvent standard och bibehålla allmänhetens förtroende för valen. Republikanska partiet stödde delstatens ståndpunkt.

Disputen är mer begränsad än den politiska retoriken kring den. New Hampshire kräver foto-legitimation vid vallokalen, men frågan handlade om en studentlegitimation kunde ersätta andra dokument när väljaren saknade dem. Detta är en kategori av väljare som tenderar att vara yngre, mer rörliga och tillhör den demokratiska sidan. Oavsett hur man kalkylerar risken för bedrägeri, innebär det praktiska utfallet att en viss grupp väljare måste uppfylla en högre barriär än andra, ett beslut som fattas av domstolar bara två veckor innan röstsedlarna trycks.

Ironin i fallet är tvåsidig. Den konserverande majoriteten använde sig av principen om att inte ändra regler nära ett val – en princip som i grunden är avsedd att skydda väljarna från förvirring. Här användes den dock för att upprätthålla en ny restriktion som införts i år. Samma logik som fryser väljarfördelaktiga beslut nu fryser även restriktiva beslut, oavsett vilken sida av domstolen som lyckas driva igenom sin fråga i sista stund.