Skådespelaren Tom Skerritt död vid 93

Bilder

×

Tom Skerritt in 2010. Photograph: Reed Saxon/AP theguardian.com

Sigourney Weaver, Yaphet Kotto, John Hurt, Tom Skerritt and Ian Holm in Alien. Photograph: Ronald Grant theguardian.com

‹ ›

Skådespelaren Tom Skerritt har avlidit vid 93 års ålder. Hans långa karriär, som sträckte sig över mer än sex decennier och nästan 170 roller på både film- och scen, präglades inte bara av hans skådespeleri utan också av en uttalad känsla av nyfikenhet, klokhet och generositet. En man som, trots sin framträdande närvaro i ikoniska verk som *M*A*S*H*, *Alien* och *Top Gun*, alltid visade en skepsis mot etablerade strukturer och ställde krav på integritet.

Skerritt inledde sin offentliga bana efter en tjänstgöring på fyra år i USA:s flygvapen. Hans genombrott kom 1970 med Robert Altmans *M*A*S*H*. Även om han nästan avböjde att medverka i *Alien* på grund av den höga budgeten och den okända skådespelarstaben, demonstrerade han tidigt en rationell bedömning av projektens risk. Han var inte enbart en konstnär; han var en aktör som noggrant vägde in produktionsstrukturer och regissörers historik innan han åtog sig en roll.

Denna förmåga att försvara sin professionella autonomi återkom under 1980- och 1990-talen. När han medverkade i *Top Gun* uttryckte han sin frustration över att producenter ifrågasatte hans stil, och svarade bestämt: ”Berätta inte för mig, som producent, vad ni anser att jag ska göra. Ni får det ni behöver.” Denna hållning speglar en skepsis mot de hierarkiska strukturerna inom filmindustrin – en insikt om att det individuella engagemanget kräver frihet från extern styrning.

Senare i livet fokuserade Skerritt på att adressera samhälleliga problem genom privata initiativ. År 2012 grundade han Red Badge Project, en organisation som använder berättande för att hjälpa veteraner att bearbeta posttraumatisk stress. Detta arbete är ett tydligt exempel på hur individens engagemang i ett privat initiativ kan erbjuda mer effektiva lösningar på systemfel än de statliga institutionerna ofta lyckas med. Han beskrev sig själv i slutet av sin karriär som ”en lycklig man”, men hans livsval visade snarare en beständig vilja att agera där institutioner brustit.