Sju oljetankers brinner i Hormuz sund

Sju oljetankrar sattes i brand eller skadades under natten i Hormuzsundet, uppgav iransk statstelevision på torsdagen med hänvisning till revolutionsgardisternas flotta, som sade att fartygen träffats av iransk eld eller seglat på sjöminor. Angreppen kunde inte bekräftas oberoende, och inga dödsfall rapporterades. Oktober har hittills setts flest angrepp på handelsfartyg sedan krigets första veckor i mars, enligt brittiska Maritime Trade Operations. Myndigheten konstaterar samtidigt att flera rederier börjat tveka att rapportera incidenter alls — ett tecken på hur osäkerheten redan äter på handelns fungerande.

Tidpunkten är ingen slump. Israel håller val den 27 oktober där Benjamin Netanyahu kan förlora makten. Danny Citrinowicz, forskare vid Israels institut för nationella säkerhetsstudier och tidigare iranexpert inom landets militär och underrättelsetjänst, menar att en klar Netanyahu-seger gör en attack mot Iran närmast garanterad. "Netanyahu vill angripa Iran, det är ingen fråga om det alls", sade han och anklagade Israel för att åter igen kastas in i ett uppgörelse med Teheran utan att ha reviderat sin strategi.

Hoten sträcker sig nu längre än tankrarna. Teheran har under senare dagar antytt att man kan utvidga måltavlor till infrastruktur som undervattenskablar och datacenter — samma anläggningar som driver AI-bygget, vars energiräkningar europeiska konsumenter redan betalar via elräkningen. Revolutionsgardisternas flotta har hotat slå till mot amerikanska baser i regionen om Washington fortsätter lotsa handelsfartyg genom sundet, och Iran gör fortfarande gällande att kontrollera Hormuz.

Washington svarar med järn i stället för diplomati: en tredje hangarfartygsgrupp och tusentals ytterligare soldater gör den amerikanska styrkan i Mellanöstern till den största ansamlingen av amerikanska örlogsfartyg och flygplan där på årtionden. Iran har självt lagt fram ett förslag — avsluta kriget och öppna sundet helt inom en vecka, mot att den amerikanska blockaden av iranska hamnar hävs — ett förslag som ekar den överenskommelse som kollapsade inom dagar efter att båda parter skrivit under den i juni. Donald Trump avvisade veckoplanen i slutet av september. Utrikesminister Abbas Araghchi säger att Teheran står öppet för diplomati men är redo att försvara sig; Mohsen Rezaei, ordförande i iranska säkerhetsrådet, erkände i veckan att Iran skulle lida under en långvarig blockad — men tillade att ekonomiskt lidande och strategisk kollaps inte är samma sak.

Den som håller Hormuz öppen håller i handen Västeuropas elpris. I denna vecka är det Teheran. Att Washington låser fast Europa i en konflikt som drivs av Israels valkalender och amerikanska flottambitioner är ingen slump heller — det är europén som betalar notan, igen.