Nordamerika

Kanadensiska flygbolag stryker amerikanska destinationer i takt med att resandet till USA rasar

Air Canada avvecklar fem linjer till 2027 och WestJet har redan klippt tio i år, Toronto–Charleston lyfte bara drygt två tredjedelar av sätena fulla och Air Transat lade ner alla USA-flyg i juni, kontinentala integrationen avvecklas i kvartalstakt utan några dekret bara sjunkande beläggningsgrad

Bilder

newsweek.com
An Air Canada Rouge Boeing 737 MAX 8 approaches Los Angeles International Airport during a flight from Vancouver on September 18, 2026. An Air Canada Rouge Boeing 737 MAX 8 approaches Los Angeles International Airport during a flight from Vancouver on September 18, 2026. newsweek.com
A WestJet airplane takes off from Calgary, Canada, on January 21, 2021. A WestJet airplane takes off from Calgary, Canada, on January 21, 2021. newsweek.com
President Donald Trump is pictured with Canadian Prime Minister Mark Carney during a work lunch at the G7 summit in Evian, France, on June 16, 2026. President Donald Trump is pictured with Canadian Prime Minister Mark Carney during a work lunch at the G7 summit in Evian, France, on June 16, 2026. newsweek.com

Air Canada har strukit fem linjer till amerikanska destinationer för 2027, och WestJet har kapat tio amerikanska rutter i år, när kanadensiska flygbolag anpassar sig till en kollapsande efterfrågan på resor till USA. Air Transat, fritidsflygbolaget från Montréal, lade ner alla sina USA-flyg redan i mitten av juni.

Nedläggningarna är jämnt fördelade över kartan. Air Canada har droppat Montréal–Seattle, Toronto–Boston, Vancouver–Nashville, Vancouver–Raleigh-Durham och Toronto–Charleston. Tre av dem hade redan varit avstängda och var planerade att återupptas i maj 2027; nu har de tagits bort ur tidtabellen helt. WestJets nedskärningar drabbade Edmonton hårdast, som förlorade trafik till Atlanta, Nashville, Chicago, Seattle och San Francisco — två av de rutterna överlevde en enda säsong. Vancouver står utan direktflyg till Lihue på Hawaii. Den enda nya linje Air Canada tillkännagav är en återupptagen trafik Toronto–Louisville, som senast flögs 2002.

Rutten Toronto–Charleston visar vad kalkylen ser ut som. Den startades i mars 2024 som Air Canadas enda linje till South Carolinas marknad för så kallade snowbirds, kanadensiska pensionärer som övervintrar i södern, men mellan mars 2024 och juli 2026 var bara 66,5 procent av platserna sålda, enligt Cirium-data som SimpleFlying citerar. Beläggningsgraden sjönk från 67,8 procent första året till 62,1 procent 2025 — trots att bolaget skar ner kapaciteten, vilket egentligen borde ha höjt beläggningsgraden. När inte ens en krympande utbud kan hejda fallet, dör rutten.

Kanadensiska resor till USA har minskat stadigt sedan Donald Trump återtog presidentskapet, med en kort uppgång förra året som de nya siffrorna visar är över. Flygbolagen hänvisar till politiska spänningar mellan Ottawa och Washington samt stigande bränslepriser. Mönstret stämmer med vad som händer när en konsumentmarknad har bestämt sig för att en destination är ovälkomnande: inget dekret, inget embargot, bara beläggningssiffror. Det är marknaden som talar, inte politiken — och privata aktörer bär själva kostnaden för felbedömningar, till skillnad från statliga program som kan fortsätta blöda skattepengar i åratal trots uppenbart misslyckande.

Ruttkartan vecklar upp årtionden av kontinental integration i den takt en kvartalsredigerad tidtabell tillåter. Statsapparaten vreds först — kanadensiska officerare tackar numera nej till tjänstgöring inom NORAD i Colorado Springs — och marknaden följer efter, ett inställt snowbirdflyg i taget. För en europeisk iakttagare är bilden bekant: den transatlantiska närheten, som länge framställts som naturlig och given, visar sig vara villkorad. När villkoren ändras, ändras beteendet — snabbare än någon politiker vågar erkänna.