USA utrymmer ambassader och baser i Saudiarabien och Gulfen
Pentagon förflyttar trupper från Jordanien, Qatar och Kuwait, samtidigt läggs anfallsalternativ mot Iran på Trumps bord, Huthiattackerna mot Dammam och ett saudiskt oljefält är den omedelbara utlösaren, allt två veckor före mellanvalen och med tjänstemän som kräver anonymitet
Bilder
President Donald Trump speaks to reporters after arriving on Air Force One (AP)
independent.co.uk
USA:s utrikesdepartement har beordrat icke-nödvändiga diplomater och deras familjer att lämna sina poster i Saudiarabien, och planer på ytterligare återtåg från andra ambassader i regionen håller på att ritas upp, rapporterar The Independent. Samtidigt drar Pentagon bort amerikanska trupper från baser i Mellanöstern — personal flyttas från Jordanien, Qatar och Kuwait, enligt amerikanska tjänstemän som talat med NBC och CBS. Tjänstemännen har dessutom lagt fram alternativ för Donald Trump om angrepp mot Iran, enligt NBC News.
Tillbakadragningen och angreppsplaneringen passar dåligt ihop, och båda landar två veckor före mellanårsvalet i USA. Det är en tidsram som bör väcka misstänksamhet hos någon som iakttagit amerikansk politik under längre tid: militära beslut av detta slag har en förvånande förmåga att synkroniseras med den inhemska valkalendern.
Den omedelbara utlösande faktorn är Huthiernes eskalering. Den iranallierade rörelsen från Jemen dödade minst två personer och skadade åtta i ett anfall mot den civila flygplatsen i Dammam, och ytterligare två dog i en drönarattack mot ett saudiskt oljefält på onsdagen. Ett nyligt huthianslag mot Riyads flygplats dödade flera tiotals människor, och den amerikanska ambassaden där har utfärdat en säkerhetsvarning om möjliga fortsatta angrepp.
Utrikesdepartementets talesman Tommy Pigott sade på X att de iranstödda huthierna i ökande utsträckning bedriver fientligheter mot Saudiarabien och angriper civila flygplatser och kritisk infrastruktur.
Washington hade knappt hunnit föra tillbaka sin diplomats personal till regionen efter att ha evakuerat de flesta när Teheran angrep amerikanska anläggningar i inledningen av det amerikansk-israeliska kriget mot Iran i slutet av februari. Striderna i Jemen har nu öppnat en ny front i det kriget, och skadorna på den globala energihandeln syns numera i varje prisserie på bränsle — inte minst på pumpen i Sverige, där hushållen betalar notan för ett krig de aldrig röstade fram.
Truppminskningen pekar mot motsatsen till de angreppsalternativ som ligger på presidentens skrivbord — om den alls är en minskning, och inte en omgruppering i förberedelse för ett anfall. Hur det än förhåller sig: de tjänstemän som beskriver förflyttningarna krävde anonymitet, två veckor före valet. Det säger något om hur säkra de själva är på att historien kommer att döma besluten.