Man bygger fejkfartkamera i Väsby

En lokal invånare byggde en falsk hastighetskamera på Måarpsvägen utanför Väsby eftersom inga officiella kameror fanns på plats. Kommunens svar var dock att beslagta föremålet.

En bostadsfastighetsägare, Alf Johnsson, uppmärksammade ett trafikproblem på Måarpsvägen. I september konstruerade han en kamera i utseendet liknande en fågelholk, men designad för att se ut som en hastighetskontroll. Från avstånd såg den trovärdig ut. Johnsson hävdar att det fungerade: förare saktade ner. Han och hans grannar har observerat att det tunga trafiken på vägen minskade, och denna improviserade avskräckare lyckades med något som kommunens egna skyltning misslyckats med – den ändrade beteendet i trafiken.

Höganäs kommun hade en annan syn på saken. Installationen stod på kommunalt ägd mark. Istället för att antingen ersätta den falska kameran med en riktig eller låta den skadlösa avskräckningen vara kvar, valde kommunen att beslagta objektet. Johnsson kräver nu tillbaka sin egendom.

Även om detta är ett litet lokalt ärende, är mönstret bekant. En individ identifierar ett samhällsproblem, står för kostnaden för att lösa det själv och levererar ett resultat – långsammare trafik – genom att använda endast trä och förarens egen osäkerhet kring kontroll. Statens bidrag i denna dynamik är att ta bort lösningen, eftersom det finns en sak som en myndighet inte tolererar: att någon annan utför dess uppgift bättre och till lägre kostnad. En fungerande lockkamera är ett erkännande av att det är hotet om kontroll, snarare än själva kontrollen, som saktar ner trafiken. Kommuner föredrar att behålla makten över detta hot, och endast på de vägar de själva väljer.

I slutändan fortsätter Måarpsvägen att ha sin trafik, Tjörröd fortsätter att ha sina lastbilar, och Johnsson behåller sina kvitton. Han vill att fågelhuset ska återlämnas.