Världen

Papua Nya Guineas parlament röstade ned Bougainvilles självständighet

Nästan 98 procent röstade för frigörelse i 2019 års folkomröstning, Port Moresby höjer kravet till tre fjärdedels majoritet och vill behålla guld- och koppartillgångarna i Panguna-gruvan

Bilder

People queue to vote in Bougainville’s capital Buka during the 2019 independence referendum. Photograph: Ness Kerton/AFP/Getty Images People queue to vote in Bougainville’s capital Buka during the 2019 independence referendum. Photograph: Ness Kerton/AFP/Getty Images theguardian.com
President Ishmael Toroama says Bougainville will enter a stage of ‘self-government’ from September 2027. Photograph: Jessica Hromas/The Guardian President Ishmael Toroama says Bougainville will enter a stage of ‘self-government’ from September 2027. Photograph: Jessica Hromas/The Guardian theguardian.com
Aerial photo of Panguna open pit mine in Bougainville, Papua New Guinea. Photograph: Awol Imagery/Alamy Aerial photo of Panguna open pit mine in Bougainville, Papua New Guinea. Photograph: Awol Imagery/Alamy theguardian.com

Papua Nya Guineas parlament ska denna vecka debattera — och enligt källor i både Port Moresby och Buka förkasta — resultatet av Bougainvilles folkomröstning om självständighet 2019, där nästan 98 procent av väljarna på Stillahavsöarna röstade för att bryta sig loss och bilda en egen stat.

Folkomröstningen var sanktionerad av FN och utgjorde en hörnsten i Bougainville-fredsavtalet från 2001, som avslutade ett tioårigt inbördeskrig där uppskattningsvis 15 000 människor dog. Men på de sju år som gått sedan omröstningen har Port Moresby vägrat ratificera den, och spelreglerna har samtidigt förskjutits. Tröskeln för ratificering har höjts till tre fjärdedelar av samtliga ledamöter, i stället för de två tredjedelar som normalt krävs för grundlagsändringar. Bougainvilles justitieminister och vice president Ezekiel Masatt kallade den nya tröskeln 'konstruerad' av centralregeringen för att krossa omröstningen och sade i juni: 'Det finns en strategi hos centralregeringen att förgifta vattnet och göra det omöjligt att nå rösträkningsgränsen.'

Motståndet från Port Moresby är inte svårt att tyda. Bougainville är rik på råvaror — Pangunagruvan för koppar och guld, som en gång utlöste konflikten och där våldet nyligen åter blossat upp, ses nu som avgörande för öarnas ekonomiska framtid som självständig stat. En godkänd utträde skulle dessutom sätta ett prejudikat för upplösning av PNG:s vidsträckta örike, där Bougainvilles cirka 300 000 invånare är kulturellt och etniskt åtskilda från resten av landet. Det är en klassisk incitamentstruktur: centralmakten bär inte kostnaden för att hålla fast provinsen, men tar fullt ut den ekonomiska vinsten av att göra det. Rättsliga löften från 2001 väger lätt i vågen mot gruvintäkter och rädslan för att riket ska falla isär.

Alla i huvudstaden står dock inte på regeringens sida. Doktor Allan Marat, ordförande i ett partioverskridande parlamentariskt utskott för Bougainville, sade till parlamentet förra månaden att Bougainville uppfyllt varje villkor i fredsavtalet från 2001 och förtjänar självständighet: 'Det verkar finnas bara ett mänskligt alternativ för oss ledamöter i detta ärade hus … att klippa navelsträngen som binder bebis Bougainville Independence till PNG.' Före detta vice premiärministern Belden Namah, som tjänstgjorde i PNG:s armé under konflikten, svarade att frågan gäller nationell suveränitet och 'Papua Nya Guineas framtida överlevnad som en nation.'

Bougainvilles president Ishmael Toroama, en gång gerillachef, presenterade sin regerings 'slutliga position' i juni: självstyre från 1 september 2027 och en självständighetsförklaring 'skild från PNG:s stat' år 2030. Han insisterar på att målet 'aldrig har varit konfrontation'. Nu avgör centralregeringens parlament — ett parlament som med egen hand satt upp spelreglerna — om öbornas röst ska räknas.