Europaparlamentets stora grupper överens om att mjuka upp 2035 års förbud mot nya bensin- och dieselbilar
EPP socialdemokraterna och Renew har majoritet, svenske socialdemokraten Åsa Westlund kritiserar sitt eget partis beslut med argumentet att Volvo investerat i elbilar och förlorar konkurrensfördel
Bilder
Tre av de största partigrupperna i Europaparlamentet har kommit överens om att mjuka upp EU:s förbud mot nya bensin- och dieselbilar från 2025, rapporterar Bloomberg. Kristdemokraterna (EPP), socialdemokraterna (S&D) och liberalerna (Renew) enades i utskottet på tisdagen, och hela parlamentet röstar i november.
Förbudet, som redan är antaget i Sverige och i hela unionen, skulle stoppa försäljningen av nya bensin- och dieseldrivna personbilar från 2035. Sedan det antogs har den europeiska bilindustrin glidit in i en kris som fått flera medlemsstater att tveka, och i vintras lade kommissionen själv fram ett förslag om att lindra förbudet. EPP, S&D och Renew har tillsammans majoritet i parlamentet, och deras uppgörelse skulle innebära att nya bensin- och dieselbilar får säljas i EU även efter 2035.
Sverige hör till de länder som fortfarande försvarar förbudet. Åsa Westlund, klimatpolitisk talesperson för de svenska socialdemokraterna, är skarp kritiker av uppgörelsen — som hennes eget partis grupp i Europaparlamentet godtagit. "Det är dåligt för klimatet, men det är också dåligt för jobben i Sverige", säger hon till SVT. "Volvo är bland de företag som ställt om tidigast, och skulle ha tjänat mycket pengar på att behålla detta krav." Volvo Cars, som satsat hårt på elbilar, är kritiskt till försöken att försvaga lagstiftningen.
Westlund varnar för att om bilindustrin slippar kraven får sektorer som har ännu svårare att ställa om bära en större del av bördan, och att Sverige skulle förlora jobb till följd av det. Sedan valet har de rödgröna partierna majoritet i riksdagens utskott, vilket ger dem stort inflytande över den linje den svenska regeringen för i ministerrådet, där förbandsfrågan behandlas parallellt med parlamentets. Enligt Westlund kommer Sverige att driva på för att förbudet ska bestå.
"Vi har en stark fordonsindustri i Sverige. Det är viktigt att vi står upp för deras intressen, och det finns många andra länder att komma överens med. Jag hoppas verkligen att den svenska regeringen gör det nu", säger Westlund.
Det är svårt att inte notera mönstret: när industrin pressas av krav den själv lobbat för, vänder politiken i samma veva. Tysklands biljättar har länge gett vika för kinesisk konkurrens, och plötsligt är 2035-målet förhandlingsbart. Att socialdemokratiska ledamöter i parlamentet röstar emot sin egen svenska partikollegas linje säger något om hur nationella intressen och branschintressen väger mot varandra i Bryssel. Frågan är om svenska jobb skyddas bäst av politiska tidsplaner — eller av att industrin själva får leva med konsekvenserna av sina egna satsningar.