Brittisk inflation stiger till 3,4 procent på drivmedelspriser från kriget mot Iran

Storbritanniens konsumentpriser steg 3,5 procent på årsbasis fram till september, den högsta siffran på nästan ett år och över den prognos på 3,4 procent som ekonomerna räknat med. Statistiken, som publicerades på onsdagen av Office for National Statistics, visar att uppgången från 3,1 procent i augusti framför allt drevs av drivmedlet: bensin- och dieselpriserna steg 30 procent på ett år, mot 23 procent månaden innan.

Bränslekostnaderna spår tillbaka till kriget mot Iran och de flaskhalsar det skapat i Hormuzsundet, som klämt åt den globala olje- och gastillförseln. De brittiska räntorna hade varit på väg nedåt från en 15-årstopp på 5,25 procent när USA och Israel anföll Iran i slutet av februari; kriget vände riktningen. Förra månaden höll Bank of England styrräntan oförändrad på 3,75 procent, men samtidigt antydde man att en höjning var på väg, och de flesta bedömare räknar nu med en höjning till 4 procent vid mötet den 5 november. Även Federal Reserve och Europeiska centralbanken har höjt räntorna på senare tid.

Den andra räkningen är redan på väg. Nio miljoner hushåll går in i vintern med skulder till sitt energibolag eller utan kredit på kontot, enligt en undersökning från Uswitch. Av dem är 3,4 miljoner — nästan en av åtta — skyldiga bolagen sammanlagt 750 miljoner pund, i genomsnitt 220 pund. Avbetalningsavtalen är konstruerade så att kunderna bygger upp kredit under sommaren för att täcka vinterkostnaderna, men i år är bara 55 procent av betalarna i kredit, mot 64 procent 2022. Bland dem i kredit har bara 29 procent sparat 300 pund eller mer. Den genomsnittlige betalaren har mellan 51 och 100 pund.

Energiregulatorn Ofgems pristak höjdes 3,6 procent till 1 723 pund för en typiskt hushåll den 1 oktober, och prognosmakarna spår ytterligare en höjning på 22 procent i januari — nästan 300 pund mer på en normal räkning, en ökning som tillskrivs Irankriget. Konsumentorganisationen Citizens Advice har uppmanat finansministern att lova extra krisstöd i nästa veckas budget, utöver den befintliga Warm Home Discount, efter att rådgivare rapporterat om funktionshindrade arbetare som tyngs av enorma energiskulder och föräldrar som inte klarar av grundkostnaderna. Finansminister John Healey säger att budgetpropositionen ska ge företag och familjer "något andrum" inför de stigande levnadskostnaderna.

Vad det andrummet består av specificeras inte. Bland de skuldsatta kunderna uppger 65 procent att bolaget kontaktat dem om betalningskraven, men bara omkring 12 procent har fått hjälp med en avbetalningsplan. Det medel Bank of England har mot en inflation född i Hormuzsundet är alltså att göra krediter dyrare i Storbritannien — straffa hushållen för ett krig de inte startat. I Uswitchs undersökning planerar 43 procent av betalarna att ta på sig extra kläder i stället för att slå på värmen, och 8 procent ska skära ned på maten.

Det är lättläst vem som bär kostnaderna. Energiintäkterna flyter till oljestater och energibolag, medan räntehöjningarna och elräkningarna landar på vanliga löntagare — ett mönster som är välbekant även i Sverige, där energipriser och räntor likaså skjuter uppåt varje gång Mellanöstern brinner, medan statens stödåtgärder alltid kommer för sent och alltid är mindre än problemet.