Vetenskap

FN-rapport: jorden på väg mot 2,8 graders uppvärmning

1,5-gradersmålet förklaras stängt men ska ändå förbliva Parisavtalets kärna, utsläppen ska minska 18 procent till 2030 medan nationella planer levererar 5 till 8 procent

Bilder

Global temperatures are forecast to rise to 2.8C above preindustrial levels if current government policies around the world remain unchanged. Photograph: Jon Cherry/Getty Images Global temperatures are forecast to rise to 2.8C above preindustrial levels if current government policies around the world remain unchanged. Photograph: Jon Cherry/Getty Images theguardian.com
The world is set to pass the key threshold of 1.5C warming above pre-industrial levels, worsening the risks of climate change (Getty/iStock) The world is set to pass the key threshold of 1.5C warming above pre-industrial levels, worsening the risks of climate change (Getty/iStock) Getty/iStock
The warnings came in the UNEP's latest "Emissions Gap" report, released on Wednesday (Getty/iStock) The warnings came in the UNEP's latest "Emissions Gap" report, released on Wednesday (Getty/iStock) Getty/iStock

FN:s miljöprogram (UNEP) släppte på onsdagen sin årliga emissionsgap-rapport, som visar att världen är på väg mot 2,8 graders uppvärmning i århundradet om regeringarnas nuvarande politik består. För att begränsa överskjutningen av Parisavtalets 1,5-gradsmål måste utsläppen minska 18 procent till 2030, 45 procent till 2035 och 69 procent till 2040, räknat från 2025 års nivåer.

Samma dokument förklarar att 1,5-gradersfönstret är stängt. "Vi skjutit upp saken, och nu säger vi att fönstret har stängts", sade Inger Andersen, UNEP:s chef — som i samma uttalande uppmanade regeringarna att behålla 1,5 grader som "Parisavtalets kärna". Generalsekreterare António Guterres beskrev reträtten som beslutsamhet: "Att överskjuta målet är inte en kapitulation."

Årets prognoser är sämre än förra årets, och inte enbart för att världen fortsatte släppa ut koldioxid. UNEP tillskrivna försämringen USA:s utträde ur Parisavtalet samt reviderade uppskattningar av historiska utsläpp — en del av det växande gapet är alltså bokföring. Nya nationella löften som lämnats sedan förra utgåvan gjorde enligt rapporten en försumbar skillnad; de åtaganden som lades fram vid klimattoppmötet Cop30 i Brasilien i november var märkbart svaga, och UNEP ser USA:s motstånd som en anledning till att andra länder höll tillbaka. Även om vare sig löfte på bordet fullföljs når uppvärmningen 2,6 grader. Lägger man till alla netto-noll-löften hamnar siffran på 2,1 grader.

Mot de 18 procent som krävs till 2030 levererar nationella klimatplaner 5 till 8 procent. De faktiska utsläppen 2025 var i princip oförändrade jämfört med 2024, men UNEP:s analytiker vägrade kalla det en topp, med hänvisning till geopolitik och fortsatt fossilexpansion. Förnybar energi växte dock kraftigt under samma period. USA, den näst största utsläpparen efter Kina, hade i flera år minskat sina utsläpp; utträdet ur Parisavtalet hotar nu att vända den trenden. Bill Hare på Climate Analytics pekar på de största producenterna — USA och Saudiarabien står för 20 till 25 procent av världens fossilutvinning — som "tittar på elden, förnekar att den finns och häller på mer bensin".

Rapportens funktion är att mäta avståndet mellan vad regeringar lovar och vad de gör. I år, som i fjol, är avståndet själva fyndet, och den föreskrivna lösningen — djupare löften, levererade snabbare, genom samma toppmöteskalender som gav oss de svaga — är oförändrad. Löftena är frivilliga; det enda verktyg som mäter dem är rapporten i sig.

1,5-gradsgränsen, som förklarades stängd på onsdagen, är fortfarande Parisavtalets kärna. Det säger något om systemet: ett ramverk vars mål har förklarats oåterkalleligt passerat fortsätter att fungera som om målet stod kvar. Frivilliga åtaganden utan kostnader för den som bryter dem ger exakt det beteende vi nu ser — och de institutioner som mäter misslyckandet har ingen annan remedy att erbjuda än fler toppmöten.