Drönarattack mot marknad i Abyei dödar minst 153

Ett drönaranfall mot Amiet-marknaden norr om staden Abyei dödade minst 153 människor i måndags, enligt Yohanna Akol Ngor, informationsminister i Abyeis förvaltning. Räddningsarbetare grävde fortfarande på marknadsplatsen när dödssiffran steg.

Ett vittne beskrev fem kraftiga explosioner och en brand som spred sig till ett bränsledepå i närheten. Han hjälpte till att evakuera skadade med granatsplit i magen och benen och räknade 28 brända kroppar på en enda plats. Läkare Utan Gränser uppgav att över 20 skadade förts till sjukhuset Ameth Bek, där organisationens team arbetade tillsammans med personal från Sydsudans hälsoministerium; verksamhetschefen där, dr Christian Lindauer, rapporterade flera kritiskt skadade patienter och brännskador.

Akol Ngor lade skulden på Sudans militär, utan att redovisa några bevis. Militären svarade inte på förfrågningar om kommentar. Sydsudans utrikesministerium gick längre och kallade till sig Sudans ambassadör för att protestera och uppmanade Sudan att "avstå från alla åtgärder som äventyrar civilas liv och egendom".

Anfallet driver upp dödssiffran för attackerna de senaste dagarna till över 250. På söndagen dödade ett drönaranfall nära en marknad i Västra Kordofan 80 människor, de flesta pendlare som var på väg hem. På fredagen dödade en attack mot en marknad i Nyala, en fästning för Rapid Support Forces, 23 människor och skadade 44, enligt frivilliga på platsen. Kriget mellan Sudans väpnade styrkor och RSF har pågått sedan april 2023, och marknader har drabbats av flera av krigets värsta dagar. Läkare Utan Gränser uppmanade alla parter att sluta angripa civila och civil infrastruktur och sade sig vara oroliga för människors möjlighet att på ett säkert sätt nå vård och andra viktiga tjänster.

Abyei ligger på krigets skiljelinje. Den oljerika regionen gör anspråk på båda länderna och förvaltas gemensamt, en ordning som lämnades olöst när Sydsudan förklarade sig självständigt 2011, och den gränsar till Kordofan, som nu är ett av de viktigaste stridscentrumen. Amiet-marknaden var handelsnavet där ngok-dinkafolket, regionens majoritet som vill tillhöra Sydsudan, mötte de misseriya-boskapsskötare som betar sina hjordar där och vill höra till Sudan — de två folkgrupper vars rivaliserande anspråk hållit Abyei omtvistat sedan 2011.

Att marknader och civila blivit huvudmål säger något om krigets logik. När en stat kollapsar till två väpnade läger som båda lever av att kontrollera territorium och skatteresurser, blir den civila ekonomin — marknaderna, handeln, matförsörjningen — själva stridsytan. Och när främmande makter levererar drönare och medel till parterna utan att bära några kostnader själva, finns det ingen som helst incitament för någon av sidorna att avstå från att träffa just de platser där civila samlas. Västvärldens engagemang i Sudan har mest bestått av uttalanden och sanktioner, aldrig av ett eget ansvar. Abyei är dessutom ett exempel på vad som händer när internationella institutioner lämnar en konflikt olöst: i fjorton år har regionen förvaltats i ett provisorium som ingen vill betala priset för att lösa, och nu ligger precis den platsen mitt i ett av världens blodigaste krig.