USA:s EU-ambassadör hotar Europa med vedergällning om Bryssel reglerar amerikanska teknikjättar

USA:s ambassadör vid EU, Andrew Puzder, varnar europaföretagen för "förödande" vedergällning från Washington om Bryssel begränsar amerikanska teknikföretag. I en intervju med Financial Times den 19 oktober uppmanade han europeiska företag att vara försiktiga med tanke på den amerikanska marknadens storlek. Varningen kommer samtidigt som EU-kommissionen driver sin agenda för teknisk självständighet och som fyra av Europas största telekomoperatörer — Deutsche Telekom, Orange, Telefónica och Vodafone — tillkännagav en avsiktsförklaring om att undersöka ett gemensamt bud på europeisk satellitspektrum.

Puzder framställde EU:s regleringsagenda som ett illegitimt försök att hindra amerikanska konkurrenter. "Man gör inte europeiska företag mer konkurrenskraftiga genom att göra amerikanska företag mindre konkurrenskraftiga", sade han, och tillade att Washington erbjuder "produkter i världsklass" och inte behöver "någon form av synkroniserad mediokritet". Han ifrågasatte om tillämpningen av lagen om digitala marknader — som reglerar nyckelaktörer som Alphabet, Amazon, Apple, Meta och Microsoft — alls handlar om konkurrens, eller om att skapa intäkter från amerikanska företag.

Frågan har en viss udd. Frankrikes Europaminister Benjamin Haddad föreslog i september att intäkterna från böter mot Google, som han värderade till 4,6 miljarder euro, automatiskt skulle sänka medlemsstaternas avgifter till EU:s budget. En myndighet som budgeterar botemedel från utländska företag i sina egna kassor är inte längre enbart en domare — och Washington har lagt märke till det.

Hoten sträcker sig bortom konkurrensrätten. Kommissionens majsförslag om fördelning av 2 GHz-bandet — frekvenserna bakom direkta satellitanslutningar till mobiltelefoner — förbjuder inte uttryckligen SpaceX eller andra amerikanska aktörer, men de europeiska operatörernas samordnade bud tyder på att Bryssel vill att den orbitala fastigheten hålls inom Europa. Samtidigt har en annan tvist brutit ut kring Starshield, den militära delen av SpaceX:s Starlink-tjänst som används av Ukrainas väpnade styrkor. President Zelenskyj kallade en tredagarrestriktion av tjänsten som störde stridsuppdrag ett "budskap" från den amerikanska regeringen; en rådgivare uppgav att terminalerna slutade fungera vid hastigheter över 160 km/t och att ingen förvarning gavs. Britiske försvarsministern Wes Streeting bekräftade att tillgången återställdes efter att han personligen fått försäkringar av den amerikanske krigsministern Pete Hegseth.

Puzder uppmanade Europa att "släppa detta regleringstänkande" eftersom, enligt honom, USA och Europa tävlar med Kina om AI och kvantberäkning — en tävling som USA kan vinna ensamt, "men det skulle vara mycket enklare om vi samarbetade med Europa istället för att bråka med Europa".

Ramarna är välbekanta: Washington framställer sina egna kommersiella intressen som ett gemensamt civilisatoriskt projekt, och varje europeisk reglering av den egna marknaden som en fientlighet. Europa har redan betalat 197 miljarder euro för rysk energi sedan 2022 samtidigt som det finansierar Ukrainas försvar, och upptäcker nu att satellitlänken som styr dess stridsdrönare kan stängas av från Kalifornien utan förvaring. Frågan om vem som sätter reglerna på den europeiska marknaden är inte längre akademisk — och inte heller frågan om vad Europa får betala för rätten att sätta dem.