Mellanöstern

Iran attackerar minst 15 containrarfartyg i Hormuzsundet på tio dagar

Drönare och minor mot fartyg nära omanska kusten, Brent nära 108 dollar fatet, revolutionsgardet kräver tillstånd för passage och kampen tycks återfästa Teherans omstridda kontroll över sundet, samtidigt som statens cyberpolis förbjuder fiskare att plocka drivande iPhone-lådor och förklarar att saltvatten ändå förstör elektronik

Bilder

Screengrabs from a social media video show containers and debris floating in the sea after the GFS Pride sank off the coast of Oman last week. Composite: Reuters Screengrabs from a social media video show containers and debris floating in the sea after the GFS Pride sank off the coast of Oman last week. Composite: Reuters theguardian.com
A container from the Singapore-flagged GFS Pride floats alongside small motorboats after the ship sank off the coast of Oman on 14 October. Photograph: Social media/Reuters A container from the Singapore-flagged GFS Pride floats alongside small motorboats after the ship sank off the coast of Oman on 14 October. Photograph: Social media/Reuters theguardian.com
A satellite image shows containers and items floating in the water after the Singapore-flagged GFS Pride sank off the coast of Oman on 14 October. Photograph: European Union/Copernicus Sentinel-2/Reuters A satellite image shows containers and items floating in the water after the Singapore-flagged GFS Pride sank off the coast of Oman on 14 October. Photograph: European Union/Copernicus Sentinel-2/Reuters theguardian.com
Vessels in the strait of Hormuz, as seen from Musandam, Oman. Iran has offered to open the strait in six days in return for sanctions relief. Photograph: Reuters Vessels in the strait of Hormuz, as seen from Musandam, Oman. Iran has offered to open the strait in six days in return for sanctions relief. Photograph: Reuters theguardian.com

Iran har attackerat minst femton containerskepp i Hormuzsundet under de senaste tio dagarna, uppger Guardian. Vissa fartyg träffats av drönare, andra av minor. På söndagen besköts ett skepp med raketgranat från en liten båt cirka 12 mil nordost om den saudiska hamnstaden Jubail. Råoljesorten Brent handlades måndag morgon nära 108 dollar per fat.

Attackerna koncentreras till farleden nära Omans kust, som Iran betraktar som obehörig att använda utan tillstånd. brittiska sjöfartsorganet UKMTO registrerade tolv angripna fartyg under de sju dagar fram till fredagen den 16 oktober. Iranska revolutionsgardet hävdar rätten att anfalla varje fartyg som passerar sundet utan dess tillstånd eller med avstängda transponderer — och enligt Guardian har kampanjen tycks ha befäst Teherans omstridda kontroll över vattenvägen. Det är en påminnelse om hur maktdelning i praktiken fungerar: den som är beredd att använda våld definierar i slutändan vad som gäller, oavsett vad internationella konventioner säger.

Förra onsdagen sjönk ett fartyg på väg från Karachi till Fujairah efter att ha träffat en mina, enligt iransk statstelevision. Alla 21 besättningsmän räddades oskadda, men dussintals av fartygets 2 500 containrar drev omkring till havs. Rykten spreds i sociala medier om att lasten innehöll iPhone och andra lyxvaror — rykten som förstärktes av fejkade bilder skapade med artificiell intelligens. Fiskare gav sig ut för att undersöka saken. En fiskare berättade för en iransk reporter att arabiska båtmän kom först och kapade containrarna med vinkelslipar för att ta vad som fanns inuti.

Staten reagerade snabbt för att återupprätta sin anspråk på vrakgodset. Iranska myndigheter beordrade lokala fiskare att inte plundra havet, med motiveringen att varorna tillhör staten. överste Javad Mokhtar Rezaei vid den iranska cyberpolisen uppgav till nyhetsbyrån Tasnim att saltvatten ändå korroderar elektronik — kretskort, batterier och skärmar — medan en talesperson för iranska mobilbranschen menade att det vore ovanligt om värdefulla apparater ens transporterades till sjöss. Kanske är det sant. Men det är ändå anmärkningsvärt att staten har råd att förklara hundratals containrar värdelösa samtidigt som vanliga medborgare förbjuds hämta vad havet driver i land. Incitamenten är tydliga: staten kräver ensamrätt på värdefull egendom men tar inget ansvar för skadan den själv orsakat.

Läget till sjöss försämras snabbare än det diplomatiska. Två oljetankers träffades på lördagen, varav en supertanker lastad med två miljoner fat olja, och ett tredje fartyg angrepps sent på söndagen. Nyhetsbyrån Fars publicerade video som visar ett brinnande tankfartyg, men den kunde inte verifieras självständigt. UKMTO noterade 254 passager genom sundet under veckan till den 14 oktober — cirka sjuttio procent under nivåerna före konflikten. För Europas del är det inte bara en säkerhetsfråga utan en energipolitisk: varje störning i Hormuzsundet slår direkt på våra bränslepriser, medan de stormakter som driver konflikterna vidare inte bär kostnaden.

En marin forskare vid Anna-universitetet i Chennai varnar för att giftigt vrakgods och oljeutsläpp nu hotar regionens marina miljöer, och att bullret från anfallen i sig kan störa djurlivet. Teherans cyberpolis har däremot fullt upp med att förklara varför den flytande lasten inte är värd att plocka upp — efter att dess egen flotta spenderat en vecka på att placera den där.