Suffolkbonderna skördar 50 pumpor i stället för 10 000

Ruffins Farm i Suffolk odlade i ett normalår omkring 10 000 pumpor. I år blev det ungefär femtio. Liz Paterson och Andrew King, som drivit självplock-odlingen vid Bury St Edmunds i flera år, erbjuder alls ingen pumpaskörd — de torraste förhållandena som någonsin uppmätts tvingade dem att välja mellan att bevattningssköta sina squash eller vattna sina 500 täckjursfår. Fåren vann, och pumporna pollinerades aldrig.

Met Office har just registrerat Storbritanniens varmaste sommar sedan mätningarna började, efter utbredd torka och upprepade värmeböljor. Smällen landar nu på de säsongsgårdar som bär hela väderrisken på egen hand. Det är en poäng som sällan uppmärksammas i debatten om klimatanpassning: medan stora lantbruksintressen och livsmedelskedjor har marginaler, försäkringar och politiska kontakter, står småskaliga odlare ensamma inför varje misslyckad säsong. Ingen statlig trygghetsordning ersätter deras förluster; kostnaden för vädret vilar där den uppstår. Det är därför deras anpassning är så snabb och konkret — de som betalar själva kan inte låtsas att problemet inte finns.

Niall Smith på Picking Patch i New Forest berättar att hans verksamhet i år lämnat över pumpodlingen till en lokal familjegård, och ändå slutade med frukter som var 50 till 60 procent mindre än normalt. I ett bra år kunde han ringa runt och hitta 2 000, 3 000, 4 000 överskottspumpor; i år finns inget lager någonstans. Många plockgårdar, säger han, kommer att ta slut före höstlovet.

Svaret har varit anpassning snarare än nedläggning. Picking Patch har gjort om sig till en pumpamarknad med ett omfattande halloweenprogram och är inte längre enbart en självplockgård. Ross Wright, lantbrukare nära Exeter, noterar en nationell brist framför allt på stora pumpor och menar att odlarna helt enkelt måste så större arealer för att säkra samma halloweenvolym. Det är spelteori i praktiken: den som tror att torkan är en engångsföreteelse satsar mer, den som tror den är permanent byter omgång.

På Ruffins Farm är nästa drag redan beslutat: spendera de pengar som finns kvar på utsäde, så omgången igen och se. Paterson och King befarar ännu en torka nästa år med tanke på El Niño-mönstret. Misslyckas det igen, säger de, måste de fråga sig om klimatet fortfarande fungerar för pumpor överhuvudtaget — och vad en småbrukare i Suffolk kan ägna sig åt i stället. Det är frågan som europeiskt lantbruk allt oftare ställs inför, och som varken brittiska eller svenska myndigheter hittills haft något bra svar på.