Elpriset i södra Sverige redan högre än i januari

Priset på el i södra Sverige ligger i oktober runt 1,45 kronor per kilowattimme exklusive moms och avgifter, enligt Nord Pool — redan högre än i januari och februari i år. Terminskontrakt pekar mot en betydligt dyrare vinter, driven av dyr gas som Tyskland använder flitigt för elproduktion och låga vattenstånd i vattenmagasinen. Ändå uppmanar analytikerna hushållen att inte låsa fast priset nu.

Räkneexemplet är osminkbart för den som funderar på fast avtal. Ett ettårigt fast avtal hos de största svenska elbolagen kostar grovt räknat 30 procent — upp till 10 000 kronor per år för en villaägare — mer än rörligt pris, om vinterprognoserna slår in. Ett kortare avtal som täcker december till april kostar mellan 1,81 och 2,17 kronor per kilowattimme inklusive moms hos Bixia, mot ett prognostiserat vinterpris på omkring 1,80 i södra Sverige. "Enligt mig rekommenderar jag inte det", säger Bixias analytiker Johan Sigvardsson, som också noterar att priser på dessa nivåer fått politiker av alla kulörer att lova elprisstöd.

Att de fasta avtalen ser dyra ut beror på att säljarna redan gjort hushållens läxor. Riskpremien för en kall, gasbristande vinter är inprisslad i de fasta erbjudandena; det köparen betalar för är rätten att slippa bry sig. Tibber, som säljer rörliga avtal och räknat bakåt i tiden, fann att bindning lönat sig endast vid några få tillfällen sedan 2020 — främst 2021, innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina chockade marknaderna. "Fast pris kan vara en fantastisk affär. Men då behöver du i praktiken binda dig innan marknaden redan prisat in risken för högre elpriser", säger grundaren Daniel Lindén. Maria Erdmann, vd för God El, tillägger att kunder tenderar att jämföra ett fast erbjudande mot en historiskt dyr månad i stället för mot hela bindningstiden.

Mönstret är bekant från bolåneräntorna: människor överväger att låsa först när priset redan stigit. Prognoserna för i vinter ligger nära, men inte på, nivåerna under krisvintern 2022/2023 — och det enda de fasta avtalen inte kan sälja är skydd mot en vinter som visar sig mildare än marknaden väntar.

Värd att notera är också vad diskussionen om elprisstöd avslöjar om det politiska systemet: när priser stiger är politikernas första reflex att lova skattefinansierad kompensation, inte att granska de strukturella orsakerna — importberoende, bristande utbyggnad och ett regelsystem som gjort det svårt att bygga ut kapacitet i tid. Kompensationen dämpar symtomet, men skjuter kostnaden över på skattebetalaren och tar bort incitamentet för hushållen att anpassa sig. Marknaden prisar risken kallt och ärligt; det är politiken som har svårt att göra detsamma.