Antikroppar i vanliga blodprover kan förutsäga inflammatorisk tarmsjukdom upp till tio år före diagnos
Forskare vid Groningen och Mount Sinai testade 2 000 prover från 500 amerikanska militärer och fann tydliga mönster mot Epstein-Barr-virus och kroppsegna proteiner, sjukvården behandlar dock först när skadan redan skett och någon klinik för friska med farliga antikroppar finns inte
Bilder
IBD has only been able to be treated at a later stage, but scientists found that the immune system leaves warning signs long before diagnosis. Photograph: Teodor Lazarev/Alamy
theguardian.com
Kroppens immunförsvar visar tecken på inflammatorisk tarlsjukdom upp till tio år innan diagnosen ställs. Det visar forskning publicerad i tidskriften Gut och presenterad vid European Gastroenterology-mötet i Barcelona. Arno Bourgonje vid Universitetsmedicinska centret i Groningen och Icahn School of Medicine vid Mount Sinai, tillsammans med kollegor vid medicinska universitetet i Wien, analyserade 2 000 blodprov från 500 amerikanska militärer: 200 som senare utvecklade Crohns sjukdom, 200 som utvecklade ulcerös kolit och 100 som utvecklade ingen av sjukdomarna.
Proverna testades för antikroppar mot hundratusentals proteinfragment från bakterier, virus, födoämnen och kroppens egna vävnader. Framtida Crohn-patienter bar på fler antikroppar mot Epstein-Barr-virus, som orsakar körtelfeber; framtida kolitpatienter visade en annan signatur, bland annat antikroppar mot ett av kroppens egna proteiner. Skillnaderna var synliga ett decennium före diagnos och starkast hos dem som senare drabbades av de allvarliga komplikationer som förtränger tarmlumen eller skapar onormala gångar genom tarmväggen.
Båda sjukdomarna behandlas först när symtomen uppträder, då tarmen redan är skadad. Antiinflammatoriska och immunhämmande läkemedel misslyckas för en stor andel av de minst 3,8 miljoner människor världen över som lever med inflammatorisk tarlsjukdom, ett betydande antal får tarmdelar kirurgiskt borttagna, och långvarig inflammation ökar risken för tarmcancer. "För länge har vi bara kunnat behandla inflammatorisk tarlsjukdom när skadan redan är skedd, och för många människor är det för sent", sade Bourgonje.
Fyndet är en koppling, inte en bevisad orsak, och behöver bekräftas i andra populationer. Bourgonjes egen formulering är försiktig — detta är ännu inte ett test som kan tala om för någon att hen kommer att insjukna. Jämförelsen forskarna gör är med typ 1-diabetes, där blodprov nu kan upptäcka att immunförsvaret angriper bukspottkörteln innan symtomen visar sig och behandling kan fördröja insjuknandet. Den vägen fungerar för att något kan erbjudas de personer som identifieras.
Det är där fältet nu står: kunskapen finns, men vårdapparaten saknas. Storbritanniens Rosalind Franklin Institute har nyligen installerat landets enda superupplöst mikroskop för inflammatorisk tarlsjukdom, som kan skilja strukturer ner till 20 nanometer i levande celler. Forskningen kan nu se skadan i finare detalj än någonsin och, enligt detta fynd, se den komma år i förväg. Det som inte existerar är kliniken däremellan: en kö för patienter som mår bra, en budgetpost för övervakning av människor som ännu inte är sjuka, eller en behandling att erbjuda dem när antikropparna dyker upp.
Soldaterna gav sitt blod medan de var friska. Sjukdomen var redan avläsbar i det, och skulle förbli obemärkt och obehandlad i ytterligare ett decennium.