Albaniens premiärminister Edi Rama vägrar avgå efter sex dagars studentprotester i Tirana
28 skadade och polisstation i brand, Rama kallar oroligheterna utländska händer och säger att det som står på spel är förhandlingsbordet med EU — medlemskapstanken fungerar som regimsäkring så länge samtalet pågår
Bilder
Los fuegos artificiales explotan junto a agentes de policía con equipo antidisturbios durante enfrentamientos en una protesta antigubernamental de estudiantes en Tirana, Albania, el 18 de octubre de 2026. REUTERS/Louisa Gouliamaki
infobae.com
El primer ministro albanés, Edi Rama, aclaró que no renunciará pese a las violentas protestas en el país (REUTERS/Florion Goga)
infobae.com
Los manifestantes exigen la renuncia del primer ministro Edi Rama (REUTERS/Louisa Gouliamaki)
infobae.com
Oficiales de policía con equipo antidisturbios se reúnen durante una protesta antigubernamental de estudiantes en Tirana, Albania, el 18 de octubre de 2026. REUTERS/Florion Goga
infobae.com
Albaniens premiärminister Edi Rama vägrar avgå, nu sjätte dagen av studentledda protester i Tirana. Hans argument: det som står på spel är inte hans makt utan "förhandlingsbordet med Europeiska unionen". I ett videomeddelande på över en timme på Facebook uppmanade Rama albanerna att tänka klart — vill de eller vill de inte gå med i EU.
Dagens sammanstötningar lämnade 28 skadade enligt hälsoministeriet: 19 poliser, fyra demonstranter, fyra förbipasserande och en journalist. Demonstranterna satte eld på en polisstation och ingången till inrikesministeriet, krossade fönster på socialistpartiets högkvarter och brände sopkärl runt om i huvudstaden. Fjorton av de skadade poliserna sårades i anfallet mot polisstationen. Sedan oroligheterna började på tisdag har officiella siffror registrerat 272 skadade, varav 169 poliser, och 167 häktade. Kommunala arbetare har börjat ta bort gatstenen från gatorna så att den inte kan kastas.
Rama rammer in oroligheterna som verk av "utländska händer" snarare än som en studentrörelse — ett klassiskt drag hos regimer som inte vill erkänna inhemskt missnöje. Regeringen ställde in en planerad resa till Wien på måndagen, där Rama skulle möta österrikiske förbundskanslern Christian Stocker, vars regering stödjer Albaniens EU-anslutning. Europeiska kommissionen fördömde våldet och krävde ett proportionerligt svar och dialog; den amerikanska ambassaden vädjade om måtta.
Rörelsen började i maj med Flamingo-protesterna mot ett lyxresortkomplex vid kusten vid Zvërnec och ön Sazan — ett projekt drivet av Jared Kushner, Donald Trumps svärson, mot environmentalisternas invändningar att det hotar ett skyddat våtmarksområde. En lag som Ramas regering antog 2024 avskaffade en del av våtmarkens skydd. Att Trumpfamiljens affärsintressen kan få albansk naturplats reglerad bort via ett parlamentsbeslut säger en del om vilka incitament som styr i landet. Vad som började som en miljökamp har vidgats till en allmän utmaning av en regering som suttit vid makten sedan 2013 och nu är i sin fjärde mandatperiod, med studenter som protesterar mot försämrade universitet och höga kostnader för studier och levnad. I december 2018 tvingade en liknande studentvåg Rama att avskeda åtta ministrar och utlova en "pakt för universitetet".
Ramas kalkyl är explicit: Bryssel behöver en stabil partner på Balkan mer än Trianas studenter behöver en lyssnande regering, och anslutningshevarmen fungerar som en slags försäkring för regimen så länge förhandlingsbordet står öppet. Det är en mekanism som borde bekymra även svenska bedömare: när EU-medlemskapet används som livlina av sittande makthavare snarare än som en reformprocess, köper unionen stabilitet till priset av att legitimerar den den vill förändra. Demonstrationerna har spridit sig till Lezhë, Elbasan och Durrës, en domstol, flera banker och ett postkontor har bränts eller svårt skadats, och affärerna i centrala Tirana har stängt bakom metallgrillar.