USA öppnar direkta samtal med Burmas militärjunta
Sanktioner kan hävas, Michael Vance från utrikesdepartementet reste till Naypyidaw officiellt för att frige en amerikansk medborgare men verkliga ämnet var sällsynta jordmetaller, 2017 krävde Marco Rubio själv starka sanktioner mot Min Aung Hlaing för folkmordet på rohingyer – nu vill administrationen hellre ha honom som allierad
Bilder
Protesters opposed to the military junta in Myanmar at a rally in Quezon City, Philippines, 11 April 2025. Photograph: Rolex dela Peña/EPA
theguardian.com
Steve Bloomfield
theguardian.com
The aftermath of a military airstrike on a market and the Kisapanadi bridge in Rakhine, western Myanmar, 28 September 2026. Photograph: AFP/Getty Images
theguardian.com
Trumpadministrationen har inlett direkta samtal med Burmas militärjunta – utan att varsla övriga västerländska regeringar, som blev häpet. På bordet ligger nu att lyfta sanktionerna, rapporterar the Guardian.
Michael Vance, bitrade statssekreterare vid utrikesdepartementets underrättelse- och forskningsavdelning, reste i månaden till juntans huvudstad Naypyidaw. Det officiella syftet var att få ut en amerikansk medborgare som sitter fängslad. Det verkliga innehållet i samtalen, enligt Guardian, var Burmas sällsynta jordmetaller – inte demokrati, inte fred.
Burma har över 600 gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och kampen om sådana mineral har hårdnat sedan Kina tagit kontroll över större delen av världens gruvor samt nästan all bearbetningskapacitet. Administrationen har redan slagit mineralavtal med Ukraina och Kongo-Kinshasa.
På andra sidan bordet sitter Min Aung Hlaing, som blev president efter valet 2025. År 2021 lät militären gripa Aung San Suu Kyi, ogiltigförklarade hennes partis valseger och tog full kontroll över landet, vilket utlöste ett inbördeskrig med överlappande konflikter mellan armén, motståndsrörelser och etniska miliser. Omkring 100 000 människor har dött och fem miljoner tvingats fly sina hem. FN uppskattar att 16 miljoner burmeser behöver akut hjälp.
År 2017 undertecknade Marco Rubio – i dag utrikesminister – ett brev tillsammans med 21 andra amerikanska senatorer som krävde "starka multilaterala sanktioner mot specifika highClasses burmesiska militärer". Brevet kallade behandlingen av rohingerna för etnisk rensning och krävde att de ansvariga skulle ställas till svars. Min Aung Hlaing var ett av målen. Behandlingen av rohingerna betraktas numera allmänt, även av den amerikanska staten, som folkmord. Enligt Guardian anser dock inte Rubio längre att Min Aung Hlaing ska åtalas; helst skulle administrationen ha honom som allierad.
Junta-regimen har dessutom skaffat sig en amerikansk lobby. Roger Stone – fälld 2019 för mened, vittnespåverkan och för att ha hindrat utredningen om samarbete mellan Trumps valkampanj och Ryssland, men sluppande fängelse genom Trumps benådning – har nyligen börjat arbeta för junta-regimen och ska hjälpa till att "bygga upp relationerna mellan Burma och USA".
Det officiella syftet med resan till Naypyidaw var alltså en fängslad amerikan. Resten av dagordningen, rapporterar Guardian, var mineraler.