Fartkameror sågas ner i Stockholm och Uppland

Sveriges fartkameror sågas ner i en takt som polisen inte längre kan avfärda som enstaka skadegörelser. Sedan sommaren har runt 30 anmälningar om stöld eller skada på fartkameror registrerats i Stockholm och Uppland, varav 28 i Stockholmsområdet. Upplands Väsby, Österåker och Uppsala län är särskilt drabbade. Det senaste fallet inträffade i Älvkarleby den 13 oktober, där någon sågade av en stolpe med kamera längs riksväg 76. När polisen anlände låg stolpen på marken med kameran fortfarande monterad. Ärendet utreds som försök till grov stöld.

Polisen misstänker att flera av brotten har samband, men ingen gärningsperson har kunnat identifieras. Enligt P4 Gävleborg finns farhågor om att vågen ska fortsätta norrut mot Gästrikland. Att återställa en stulen kamera kostar omkring 300 000 kronor.

Den siffran är historiens tysta kärna. Varje kamera som försvinner är en låda med elektronik som står obevakad i en vägtrougha, finansierad av böter och ersatt med skattemedel. Oavsett om sågandet handlar om metallstölder, missnöje med kamerorna själva eller något mer organiserat är statens aritmetik densamma: intäkterna upphör den dag stolpen faller, och ersättningsräkningen landar på samma budget.

Här syns en institutionell blindfläck. Kamerorna är till sin konstruktion obemannade intäktsinstrument, vilket också gör dem till försvarslös egendom. Staten har byggt ut ett system som kräver noll personal på plats och förlitar sig på att ingen ska bry sig om att sabotera det. Det är en antagande som nu prövats och underkänts. En privat aktör som äger en tillgång värd hundratusentals kronor skulle bära förlusten själv och därmed ha incitament att skydda den. Staten, som finansierar både kamerorna och deras ersättning via skattebetalare, har inget sådant incitament. Kostnaden för skydd lades aldrig in i kalkylen, eftersom den som bestämmer inte själv betalar.

Polisen vädjar nu till allmänheten att anmäla misstänksamma händelser i närheten av kameraplaceringar, med 112 för pågående brott och 114 14 för tips. I praktiken vill alltså staten att medborgarna fungerar som obevakad övervakning av statens obevakade övervakning.

Tekniker undersökte platsen i Älvkarleby efter spår. Ingen misstänkt har identifierats, och kameran, som fortfarande satt kvar på den fallna stolpen, är sannolikt åter i drift till en kostnad värd 300 000 kronor i eftertanke.