Teknik

Världsbanken uppmanar fattiga länder att satsa på små AI-modeller som kör i mobiltelefoner

Specialiserade modeller på smal data kan enligt chefekonomen Paschal Donohoe ge utveckling på decennier som annars tagit århundraden, budskapet undergräver branschens tes att kapacitet kräver storskaliga modeller och enorma investeringar

Bilder

‘Small AI’ models can run on a mobile phone with low connectivity, and could help accelerate development for emerging economies. Photograph: Zuma Press/Alamy ‘Small AI’ models can run on a mobile phone with low connectivity, and could help accelerate development for emerging economies. Photograph: Zuma Press/Alamy theguardian.com

Världsbanken utnyttjade årets årsamöte i Bangkok för att uppmana utvecklingsländer att satsa på "liten AI" — specialiserade modeller tränade på snäva datamängder för ett bestämt ändamål, som kan köras på en mobiltelefon där uppkopplingen är dålig. Paschal Donohoe, bankens kunskapschef och tidigare irländsk finansminister, hävdade att länderna banken betjänar kan uppleva en utveckling som "skulle ha tagit århundraden" ske inom några decennier.

Donohoes exempel: bönder i bankens indiska jordbruksprogram AgriConnect behöver jordanalyser på sitt eget språk, och det kommer aldrig att finnas tillräckligt många forskare och jordbruksexperter för att analysera varje liten gård i Indien. En snäv modell, på lokalspråket, i en mobil, i en miljö med svag uppkoppling — så ser bankens bild ut av var AI lönar sig.

Bankens egen utvecklingsrapport, publicerad i augusti, utgör bakgrunden: nästan en tredjedel av landsbygdsskolorna i Afrika söder om Sahara saknar el, och över två tredjedelar saknar en stabil internetuppkoppling. IMF:s chef Kristalina Georgieva listade vid en paneldebatt måndagen förutsättningarna — el, digital infrastruktur, en befolkning inställd på att ta till ny teknik och statligt skydd mot illvilliga aktörer — och menade att när grunderna finns på plats kan AI-användandet bli "lika demokratiskt som mobiltelefonen". Hon varnade samtidigt för att 40 procent av jobben i världen på sikt kommer att förändras eller försvinna genom AI, och att bördan faller hårdast på de unga, som normalt tar sig in på arbetsmarknaden via rutinarbeten och klättrar därifrån; försvinner de jobben "skulle ingen ung person vilja vara barista på ett kafé som professionell framtid".

Bankens budskap sticker ut mot branschens centrala påstående. De största AI-företagen finansierar sig med argumentet att kapaciteten ligger i skalan — större modeller, större träningskörningar, större elförbrukning. Världsbanken säger åt fattiga länder att värdet för dem ligger i snäva, billiga modeller som kör på hårdvara de redan äger. Om liten AI räcker till för kliniken, klassrummet och gården vilar affärsideet för nästa omröstning av beräkningskapacitet i framkant på en krympande uppsättning uppgifter.

Banken har förstås ett eget intresse att bevaka. Under chefen Ajay Banga har den gjort det till sin huvuduppgift att locka privat kapital till tillväxtekonomier, och Donohoe kunde redogöra för att 1 200 miljarder kronor i privat kapital mobiliserades under det senaste året genom garantier och andra finansiella instrument. Liten AI är en produkt som kapitalet kan riktas mot — och det är värt att komma ihåg när banken framstår som osjälvisk teknikkonsulent. Institutioner som Världsbanken lever av att ha något att förmedla; varje ny satsning legitimerar dess existens och dess budget.

Georgievas lista över förutsättningar börjar med el. Nästan en tredjedel av landsbygdsskolorna i Afrika söder om Sahara saknar den. Innan grunderna är på plats är talen om demokratisk AI just det — tal. Frågan är vem som betalar priset när löftena inte infrias, och historien ger ett entydigt svar: inte de institutioner som ställde dem.