Ukraines Starlink-åtkomst återställs efter oanmäld hastighetsspärr som kostade drönarförband uppdrag, begränsningen för terminaler i rörelse över 100 mph meddelades aldrig till ukrainska styrkor och ingen vill ta åt sig ordern, samtidigt vill Trump ha en ny ukrainsk president och vägrar säga att Putin startade kriget

Bilder

zerohedge.com

standard.co.uk

Ukrainas tillgång till SpaceX satellitnätverk Starlink och dess militära syster system Starshield har återställts, efter att en begränsning under en natt stört ukrainska stridsuppdrag. Det bekräftade Storbritanniens försvarsminister Wes Streeting efter ett möte med USA:s krigsminister Pete Hegseth i Washington. Begränsningen sänkte hastigheten på terminaler som rörde sig snabbare än 160 km i timmen, meddelades aldrig i förväg till ukrainska styrkor och kostade drönarförband både farkoster och flyguppdrag.

Serhij Beskrestnov, rådgivare till president Volodymyr Zelenskyj, bekräftade på Telegram att hastighetsbegränsningar hade införts på terminaler i rörelse. Jevhen Karas, befälhavare för 413:e regementet för obemannade system, uppgav att avbrottet bara varade en dag men att flera drönare och andra system påverkades och att en del uppdrag misslyckades. Vem som gav ordern förblir obesvarat. Donald Trump sa till reportrar att han "inte visste vem som gav ordern om Starshield" och att "det var inte vi". Elon Musk skrev på X att den amerikanska staten äger och kontrollerar det militära systemet och att eventuella begränsningar av hastighet eller användning "beslutas av den amerikanska militären och till slut av presidenten". En amerikansk tjänsteman uppgav för Epoch Times att ingen sådan begäran någonsin gjorts av presidenten. Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski hade ställt frågan rakt på fat till Musk: fanns det ett samband med politiska påtryckningar?

Här finns den egentliga berättelsen. Ett privat företag äger ett system som ukrainska soldater är beroende av för att föra krig, men som en främmande statsledning kan stänga av när det passar — och ingen vill ta ansvar för beslutet. Att Trump samtidigt pressar Kyiv att sluta anfalla ryska oljeraffinaderier, förklarat en eldupphör som Zelenskyj övergett på grund av fortsatta ryska angrepp, och föreslagit att "det är dags för Ukraina att få en ny president", gör sammanträffandet svårt att tro på. På fredagen vägrade Trump att säga att Vladimir Putin startat kriget — "jag känner till detaljerna, okej, vid något tillfälle släpper jag detaljerna" — och kallade Zelenskyj "svårare att ha att göra med än Putin". Detta är alltså samma administration som Ukraina ska lita skall sköta dess militära kommunikation.

I Bryssel tackade Zelenskyj EU för stödet, hyllade unionens "riktiga ledare" och påpekade att USA:s inköp av rysk dieselmotorolja "kommer att lägga mer pengar rakt ner i Putins ficka för att finansiera detta krig". Han signalerade också samtycke till synsättet att han görs till syndabock för bränslepriser som drivits upp av det Iran-krig som USA och Israel inledde i februari. En europé som betalar priset för amerikanska beslut han inte haft någon inverkan på — det är ett mönster som upprepats sedan 2022.

Streeting varnade med rätta för att om Moskvas aggression belönas "kommer konsekvenserna inte att förbli begränsade till Ukraina eller min kontinent". Men varningen borde också riktas mot Washington. Att brittiske ministern efter mötet med Hegseth beskrev sig som "lugnad genom direkt besked" om att tillträdet återupprättats — utan att de två diskuterade varför avbrottet över huvud taget skedde — säger allt om maktförhållandena. Europa får tacka för guds nåd när en amerikansk ägare eller president råkar ha fingrarna på reglaget, och ingen ens frågas varför. Att drönarförband på slagfältet förlorar farkoster för att någon i Washington vill sända en signal är inte en teknisk incident. Det är en påminnelse om att europeiskt försvar som vilar på amerikansk infrastruktur inte är europeiskt försvar alls.