USA:s statsbudget stänger räkenskapsåret med rekordunderskott på nästan två biljoner dollar, räntan på statsskulden passerar en biljon för första gången, DOGE-kontoret som skulle spara avskaffades och underskocket växte med 200 miljarder

Bilder

zerohedge.com

USA:s statsbudget går mot väggen. Septemberredovisningen från finansministeriet avslutar budgetåret 2026 med ett underskott på 1 992 miljarder dollar — över 200 miljarder sämre än året innan och det tredje största i historien. Endast pandemiåren 2020 och 2021 var värre. Nettoräntan på statsskulden passerade för första gången en biljon dollar och landade på 1,05 biljoner för hela året.

Bruttoräntorna nådde rekordnivån 1 360 miljarder dollar, en ökning på 12 procent, eller 1,4 biljoner dollar på rullande tolv månader. Socialförsäkringssystemet Social Security, på 1 670 miljarder dollar, är fortfarande den största budgetposten — men den växer långsamt. Följer man finansministeriets kurvor är det bara en tidsfråga innan räntorna passerar den, troligen före utgången av 2028.

Räknesättet arbetar systematiskt mot budgeten. Federal Reserve har höjt räntorna och ytterligare höjningar väntas, och 23 procent av den marknadsnoterade statsskulden består nu av korta statsväxlar som omprissätts i det ögonblick räntan ändras. Varje höjning slår direkt på räntefakturan, som vidgar underskottet, som ökar skulden som måste refinansieras till de nya räntorna. Det är en klassisk ond cirkel, och ingen i Washington har ett politiskt intresse av att bryta den: att skära i utgifterna kostar väljarnas missnöje i dag, medan räntekostnaderna betalas av dem som inte har röstat ännu.

September i sig såg förvånansvärt ordnat ut: inkomster på 558 miljarder dollar mot utgifter på 585 miljarder, ett månadsunderskott på 27 miljarder dollar och en kraftig förbättring jämfört med augusti. Men förbättringen var en kalenderkonstruktion. Utgifterna låg 70 procent över samma månad förra året, eftersom Högsta domstolen underkände tullarna och staten därefter månadsvis betalade tillbaka pengar; i september samlades åter in nettoinkomster från tullar, till de tullsatser som gällde före handelskriget. Inkomsterna steg 2,6 procent på årsbasis — 298 miljarder dollar från inkomstskatter och 149 miljarder från socialförsäkringsavgifter.

Den bredare bilden är betydligt mindre ordnad. På sexmånadersbasis är de federala utgifterna på väg att slå det historiska rekordet från pandemitiden, medan intäkterna fastnat i ett betydligt smalare intervall. Klyftan mellan dem fylls med nya lån — till allt högre räntor.

Särskilt talande är ödet för DOGE, kontoret som inrättades för att kapa de federala utgifterna. Det lades ner för över ett år sedan. Underskottet som det skulle krympa blev istället 200 miljarder dollar större än året innan. Det är en påminnelse om ett mönster som är känt på båda sidor om Atlanten, inte minst i det svenska folkhemmets efterdyningar: utgiftsreformer som utloppas inför väljarna har en benägenhet att upplösas så snart de institutionella intressena — byråkratier, intresseorganisationer och kongressledamöter med valkretsar att smöra — gör sig gällande. Kostnaden hamnar alltid någon annanstans. I USA:s fall på ränteräknaren, som nu växer snabbare än något annat i statsbudgeten.