Sverige tredje högsta ungdomsarbetslöshet i Europa, Spanien går förbi i nedgångstempot

Sverige har nu Europas tredje högsta ungdomsarbetslöshet, bara Rumänien och Estland ligger sämre. I augusti var 23,8 procent av arbetskraften i åldern 15–24 utan arbete — en siffra som placerar landet före Spanien, som länge varit Europas symbol för just detta problem.

Enligt Eurostat-siffror som sammanställts av Visual Capitalist för 31 europeiska länder noterade Rumänien 30,8 procent och Estland 28,4 procent. Sveriges 23,8 procent ligger före Finlands 23,3 och Spaniens 22,7. Den spanska siffran är den som rört sig: Spanien sänkte sin ungdomsarbetslöshet från 25,0 till 22,7 procent på ett enda år. Sveriges minskning under samma period var från 24,1 till 23,8 procent.

Svenska siffror pekar samma väg, långsamt. SCB:s arbetskraftsundersökning, publicerad den 16 oktober, visar säsongsrensad ungdomsarbetslöshet på 23,2 procent i september, ned från 23,4 i augusti på samma utjämnade serie, med antalet arbetslösa unga sjunkande mot närliggande månader. För hela åldersgruppen 15–74 låg arbetslösheten kvar på 8,7 procent. Samtidigt stiger konsumentsförtroendet: Sverige har nu det näst högsta konsumentsförtroendet bland 30 undersökta ekonomier.

Huvudsiffran bär på ett statistiskt förhållande som delvis förklarar Sveriges höga placering. Studerande på heltid räknas som arbetslösa om de söker arbete och kan börja omedelbart, och i september var 84 000 av Sveriges 137 000 arbetslösa unga heltidsstuderande. Siffran betyder alltså inte att nära var fjärde ung saknar både arbete och studier.

Sverige har också ovanligt hög arbetsmarknadsdeltagande bland unga. Fler unga svenskar räknas i nämnaren — arbetande eller arbetssökande — än i länder där studenter och utanförstående ligger helt utanför statistiken. Högt deltagande innebär att hög sysselsättning och hög arbetslöshet kan existera samtidigt i samma ekonomi: samma beteende som ger Europas tredje sämsta ungdomsarbetslöshet ger också en av dess högsta ungdomssysselsättningsnivåer.

Jämförelsen i sig är inte helt avgjord. SCB:s uppdaterade augustisiffra avviker från den Eurostat publicerat, ett gap som statistikmyndigheterna förklarar med hur och när data bearbetas. Rumäniens siffra avser juni, inte augusti.

Oavsett mätningstvister är riktningen obestridlig: Spanien minskade sin ungdomsarbetslöshet med 2,3 procentenheter på ett år, Sverige lyckades med 0,3. Ett land som en gång byggde Folkhemmet på full sysselsättning har nu svårt att ens hålla jämna steg med länder man tidigare betraktade som efterslumpt. Det borde väcka frågor om vilka incitament den svenska arbetsmarknadsmodellen faktiskt skapar för unga — frågor som sällan ställs av dem som driver politiken.