FN:s naturtoppmöte öppnar i Jerevan med klyftan mellan löften och utbetalningar i fokus

FN:s konferens om biologisk mångfald öppnar på måndagen i Jerevan, Armenien, och det som kommer att dominera de två kommande veckorna är klyftan mellan vad nästan 200 länder lovade och vad de faktiskt betalat. I Montreal 2022 åtog sig parterna att skydda 30 procent av land och vatten till 2030 och att mobilisera 200 miljarder dollar per år för biologisk mångfald till samma datum. En FN-rapport som publicerades i torsdags visar att nuvarande åtaganden skulle skydda 26 procent av landytan och 12 procent av haven, och att färre än hälften av de 23 globala målen är på väg att uppnås.

Pengarna halkar efter mer än arealerna. OECD:s siffror visar att länderna samlade in mellan 75 och 92 miljarder dollar per år mellan 2023 och 2025 — mindre än hälften av 2030-målet. Löftet att omdirigera 500 miljarder dollar i skadliga subventioner bort från fiske och jordbruk har knappt rört sig; få länder har ens identifierat vilka subventioner de skulle skära ner på. Det enda mål som ungefär håller takt — 20 miljarder dollar per år till fattiga länder till 2025 — nådde 19 miljarder dollar 2024, och det flödet hänger nu på biståndsbudgetar som just skärs ner.

USA är inte part i konventionen överhuvudtaget — stormakten skriver under ingenting och betalar följaktligen ingenting, medan resten av världen förhandlar om betalningsansvar.

Astrid Schomaker, konventionens generalsekreterare, sade till Associated Press: "Vi rör oss inte snabbt nog." WWF:s Living Planet-rapport för 2026 visar en genomsnittlig minskning av vilda djurpopulationer med 73 procent mellan 1970 och 2022; en FN-rapport från 2019 fann att tre fjärdedelar av världens landyta förändrats kraftigt av människan och att en miljon arter hotas av utrotning.

Det finns ljusa punkter som inte går via statsbudgetar. Latinamerikanska länder har åtagit sig att skydda 29 procent av sin mark; Oceanien har lovat 41 procent av sina hav; Filippinerna inrättade ett marint skyddsområde som förbjuder fångst av rockor och hajar; Kambodja avsatte nära 40 000 hektar 2023. Campaign for Nature, som drev 30-procentmålet, räknar över 5 000 nationella initiativ knutna till konventionen.

Mönstret i siffrorna är konsekvent: de länder som faktiskt skyddar natur är ofta de som hyser den biologiska mångfalden, medan de länder som skrev finansieringslöftena är de vars finansdepartement redan gått vidare. När biståndet krymper återstår marknadsvägen — turism, ersättningssystem, filantropi — eller en tyst neddragning. Regeringarna skrev under mål de aldrig budgeterade för, och det underskott som nu anländer till Jerevan är fakturan. Det är ett välbekant mönster för den som följer internationella toppmöten: ambitiösa deklarationer kostar ingenting att underteckna, men när räkningen kommer är det andra som får stå för den — ofta de fattiga länder som sitter på naturresurserna, medan de rika talarnas budgetar rymmer annat.