Skinnskatteberg får rätt att avskeda tjänstemannen som varslade om problem i mejl till egen chef

Västmanlands tingsrätten har dömt att Skinnskattebergs kommun agerade inom sina rättigheter när den uppsade Titti de Verdier, chef för vatten, avlopp och fastigheter, våren 2023. Uppsägningen följde på flera mejl där de Verdier kritiserade sin egen närmaste chef. Domstolen beordrar dessutom de Verdier att betala kommunen 637 000 kronor.

Kommunen åberopade "skadliga uttalanden" som grund. De Verdier, som inställde sig i domstol med sitt ombud Clas Jörgensen, har hela tiden hävdat att mejlen skrevs för att larma uppåt — för att uppmärksamma högre nivåer i kommunen på problem hon såg i sin egen rapporteringskedja. Parterna läser samma ord på motsatta sätt: underifrån en varning, från arbetsgivarens stol en skada.

Domens vilar på den lojalitet som svensk arbetsrätt kräver av varje tjänsteman. Domstolens granskning gällde vad de Verdier skrev om sin överordnade. De förhållanden hon säger sig vilja varna för var aldrig föremål för prövningen, och inget belopp har kopplats till dem. Det som prissatts är själva varningshandlingen. I kommunens bokföring låg skadan i mejlen, inte i något av det mejlen beskrev.

Det priset är nu offentligt, och varje chef i en svensk kommun kan läsa det innan mejlet skickas. Avsändaren förlorade sin tjänst. När uppsägningen prövades i domstol och kommunen fick rätt, dömde samma domstol henne att betala arbetsgivaren 637 000 kronor. Kommunen behåller sin vatten- och fastighetsverksamhet, en bekräftad rätt att säga upp och pengarna. Nästa tjänsteman som funderar på att sätta ett problem på skrift gör kalkylen med domen i handen.

Målet började med en chef som beskrev problem för sina överordnade. Det slutar med samma chef som betalar den förvaltning hon försökte varna — 637 000 kronor, utöver jobbet.

Fallet förtjänar uppmärksamhet bortom Skinnskatteberg. Den svenska offentliga sektorn är en monopolstruktur där arbetsgivaren och den som ska granska den samma organisation äger: kommunen är både arbetsgivare, domare i första hand och mottagare av skatteuppgifter. Incitamenten är därför systematiskt snedfördelade till arbetsgivarens fördel — något en anställd i privat sektor ofta slipper, där arbetsgivaren bär sina kostnader själv och inte kan fördela dem på skattebetalarna. Varningskostnaden är nu prissatt till 637 000 kronor. Det är ett pris som kommer att påminna kommunala tjänstemän om att tystnad är det rationella valet.