Putin beslagtar tillgångar hos fem europeiska bolag
Bland annat franska Tarkett, de fem omsätter över en halv miljard euro om året, alla stannade i Ryssland efter invasionen 2022 i tron att det räddade ägandet, nu rapporterar de två Tarkettfabrikerna till en krigsskadad ex-guvernörsstabschef från en nyskapad förvaltningsfirma, EU fryste 300 miljarder ryska tillgångar och har samtidigt betalat 197 miljarder euro för rysk energi sedan mars 2022
Bilder
Putin seizes five European firms in ongoing hostile asset crackdown
euronews.com
Ryssland konfiskerar europeiska företags tillgångar – och belönar de som stannade kvar med förluster
President Vladimir Putin har undertecknat ett dekret som tvingande beslagtar de ryska tillgångarna hos fem europeiska företag, bland annat den franska golvtillverkaren Tarkett. Västerländska regeringar och internationella juridiska experter beskriver ingreppet som olaglig expropriering.
De fem företagen – Tarkett, papperförpackningstillverkaren Kappa Rus (tidigare en del av irländska Smurfit Kappa), hygienproducenten Ontex RU, metallförpackningstillverkaren Eviosys Packaging Kuban och Menshen Packaging CIS – har en kombinerad årsomsättning på över 50 miljarder rubel, ungefär 532 miljoner euro. Samtliga fortsatte sin verksamhet i Ryssland efter den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022. De beslagtagna tillgångarna har placerats under interimistisk kontroll av ett förvaltningsföretag vid namn Centre Capital, registrerat i februari 2026 och lett av Marat Mirkhaydarov, tidigare chef för guvernörsadministrationen i Zabajkalskij kraj, som lämnade posten 2025 efter en krigsskada.
Tarkett, som enligt årsredovisningen för 2024 rankas som tredje störst i världen på golvbeläggningar, behöll två av sina 34 produktionsanläggningar i Ryssland och fortsatte betala skatt till den ryska statskassan. Den kalkylen – att stanna kvar och hålla den lokala verksamheten vid liv skulle bevara tillgången – prisas nu om, och inte till företagets fördel.
Mekanismen är inte ny. Ett presidentdekret från april 2023 gav rätt att upprätta förvaltning av utländska företags ryska tillgångar; de första måltavlorna var danska Carlsberg och franska mejerikoncernen Danone. I september 2026 lade Putin de ryska tillgångarna hos Nestlé, Metro, Auchan och Leroy Merlin under förvaltning genom ett företag vid namn LEV Management, bildat strax före beslutet och enligt ryska medier kopplat till säkerhetstjänsterna. Kremls talesman Dmitrij Peskov har knutit överföringarna direkt till företagens ursprung i det Moskva officiellt betecknar som 'ovänliga länder' – samtliga EU-stater, USA, Storbritannien och andra sanktionerande stater.
Moskva framställer beslagen delvis som en motreaktion på EU:s frysning av omkring 300 miljarder euro i ryska stats tillgångar. Symmetrin är dock bristfällig. Företag som förlorar sina tillgångar kan i princip söka skadestånd genom internationell skiljedom enligt de bilaterala investeringsskyddsavtal Ryssland tecknat med EU-medlemsstater – men att verkställa ett skiljedomsutslag mot Kreml är i praktiken nästintill omöjligt. Samtidigt debatterar EU fortfarande om de frysta ryska tillgångarna överhuvudtaget lagligt får röras, medan europeiska företag som stannade kvar i Ryssland förlorar sina utan ersättning – och EU självt har betalat 197 miljarder euro för rysk energi sedan mars 2022.
Mönstret är instruktivt i spelteoretiska termer: de som lämnade Ryssland i tid klarade sig, de som stannade kvar och räknade med att vara för stora för att straffas straffas nu. Tarketts två fabriker lyder under en förvaltare rekryterad från en guvernörsadministration, sårad i kriget mot Ukraina. Kalkylen om att goda relationer med en auktoritär stat väger tyngre än portföljrisk har visat sig vara en dålig affär – och kostnaden bärs, som alltid, av aktieägarna snarare än av de beslutsfattare som en gång valde att stanna.