Fackförbund kräver höjd bankskatt i Storbritannien inför budgeten 28 oktober

Fackförbunden pressar finansminister John Healey att höja skatterna på Storbritanniens banker inför budgeten den 28 oktober. Facklandsorganisationen TUC siktar på tilläggsavgiften på bankernas vinster, som Jeremy Hunt sänkte från 8 till 3 procent. En återställning skulle enligt förbundet ge 2,25 miljarder pund per år, och en höjning till 16 procent skulle inbringa 24 miljarder pund på fyra år. Enligt Guardian väger Healey en återställning, i jakten på intäkter för att hålla nere underskottet samtidigt som statens lånekostnader stiger brant.

Räknekonsten som serveras är intresserad från alla håll. TUC:s generalsekreterare Paul Nowak räknar med att de fyra storbankerna tjänar en miljard pund i veckan, att bonusarna ligger på rekordnivåer sedan finanskrisen och att statskassan redan förlorat 6 miljarder pund genom Hunts sänkning. Vinsterna förklarar han med höga räntor och hushållens bostadskreditplåga. Men det är samma räntor som driver statens egen skuldräkning uppåt, under inflationsrädslor som USA:s krig med Iran skapat — bankernas vinstvind och statskassans kval är två avbildningar av samma mätare. Statens verkliga problem är att den lånat för mycket, inte att bankerna tjänar pengar på ränteläget som staten och centralbanken själv har orsakat.

Motlobben är naturligtvis också intresserad. CBI:s chefsekonom Louise Hellem menar att banksfären redan beskattas hårdare än konkurrerande internationella finanscentra och uppmanar ministern att undvika fler sektorpecifika avgifter. Toryernas skuggfinansminister Andrew Griffith varnar för att en skattebomb kommer att kväva tillväxten. Denk tankesmedja Institute for Public Policy Research, med inflytande i Labour, föreslår en miljard pund från en tillfällig vinstskatt, som del av ett paket på 16 miljarder pund till hushåll i knipa, och räknar med att ministerns budgetutrymme krympt med upp till 15 miljarder pund sedan våren. Varningarna om utflyttning är inte utopiska: fintechbolaget Revolut förbereder en dubbelnotering i London och New York, sedan grundaren förklarat att London inte kan konkurrera med USA — ett exempel på vad som händer när stater pressar näringslivet med skräddarsydda avgifter: kapitalletet vandrar till länder som låter det vara.

Avgiften har redan flyttats en gång, från 8 till 3 procent, och TUC föreslår nu 16 — ett spann som antyder att procentsatsen är en förhandlingsposition snarare än en princip. Healey, som talade i BBC från IMF-mötet i Bangkok, medgav att "det är en tuff tid" och antydde att departementen kanske inte får extra pengar till löneökningar, samtidigt som han och premiärminister Andy Burnham lovar hjälp med levnadskostnaderna. Finansdepartementet commenterade ryktena endast med att skattebeslut "år ministern att presentera" vid budgetpresentationen.

Healey har varnat allmänheten för en tuff budget den 28 oktober. Enligt TUC:s egen uträkning tjänar storbankerna en miljard pund i veckan. Frågan är vem staten egentligen dirigerar sin avundsjuka mot — och vem som betalar notan när kapitalet flyttar.