Iowas justitieminister stämmer kameratillverkaren Lorex med kopplingar till kinesiska Dahua

Iowas justitieminister stämmer kameratillverkaren Lorex för företagets kopplingar till den kinesiska övervakningsjätten Zhejiang Dahua Technology. Brenna Bird presenterade stämningsansökan den 9 oktober och anklagar företaget för att ha dolt väsentliga fakta om vem som kan komma åt det material kamerorna spelar in – information som delstaten menar "kan nås av Kina och det kinesiska kommunistpartiet".

Kärnan i anklagelsen är en förbehållstext på Lorex egen fråga-och-svar-sida. Där uppger företaget att dess produkter är "avsedda endast för konsumenter och företag, inte för USA:s federala myndigheter, statligt finansierade projekt eller entreprenörer som omfattas av NDAA" – den årliga försvarsbudgetlagen som förbjuder viss kinesisk övervakningsutrustning i statlig verksamhet. Birds ämbete argumenterar att förbehållstexten visar att Lorex var fullt medveten om säkerhetsproblemen, samtidigt som man styrde kunderna mot slutsatsen att risken var ett statligt problem och att kamerorna därför var trygga i barnrummet.

Bakom marknadsföringsfrågan ligger leveranskedjan. Dahua finns på Pentagons svartlista över kinesiska militärföretag. Lorex ägs numera av det taiwanesiska Skywatch, men stämningsansökan hävdar att företaget fortfarande säljer kameror "tillverkade med komponenter och teknik" från Dahua. Iowa åberopar Kinas nationella underrättelselag från 2017, som ålägger organisationer och medborgare att "stödja, bistå och samarbeta med" den statliga underrättelseverksamheten, samt regelverk från 2021 som kan låta Peking få kännedom om säkerhetshål innan korrigeringsfiler ens har släppts. Tillsammans gör detta, enligt delstaten, Lorex försäkringar om att kamerorna är "privata från grunden" helt meningslösa.

Iowa står inte ensamt. Nebraska, Texas och Missouri har lämnat in liknande stämningsansökningar, och Bird – som på några veckor drivit ytterligare två mål med anknytning till Kina – kräver skadestånd, civila böter och kostnader enligt Iowas konsumentbedrägerilag. "Att ett kinesiskfinansierat företag kan spionera på Iowas barn och familjer genom babymonitorer är obehagligt och skrämmande", sade Bird i samband med stämningsansökan.

Det mönster målen avslöjar är enkelt. Statliga svartlistor och upphandlingsregler höll Dahua:s hårdvara borta från myndighetslokaler, men konsumentmarknaden sorterade samma komponenter efter pris, och babymonitorerna följde med hem till den som betalade butikspris. Statens skyddsåtgärder skyddar alltså staten – inte medborgarna. Detta är ett mönster som är värt att uppmärksamma även i Sverige, där myndighetsupphandling ofta diskuteras men där konsumenternas egen riskbedömning i praktiken lämnas obevakad. Privata aktörer bär sina egna kostnader och har därför starkare incitament att kräva säkerhet; men det förutsätter att de får sanningsenlig information. Om säljare får dölja risker bakom tekniska förbehåll faller ansvaret tillbaka på den enskilde konsumenten, som sällan har möjlighet att granska en leveranskedja som sträcker sig till Kina.

Lorex har inte svarat på förfrågningar om kommentar. Företagets webbplats lovar "alla möjliga åtgärder" för att hålla inspelningarna privata; på fråga-och-svar-sidan finns förbehållstexten som förklarar varför federal lag inte anser produkterna säkra för statlig användning. Två budskap, en varuhusdisposition: den ena säljer trygghet till föräldrar, den andra skyddar företaget juridiskt. Att amerikanska delstater nu drivit frågan via konsumentskyddslagstiftning är värt att notera – men man bör samtidigt minnas att USA:s egna statliga upphandlingsregler kom till först, och att det är den enskilda konsumenten som återigen fått stå som sista försvarslinje.