Världen

Pentagon tar fram nya anfallsplaner mot Iran med USA:s största konventionella bomb

GBU-43/B ska i så fall slå mot iranska energianläggningar och kärnanläggningar, planerare tvivlar på att bomben skulle nå Trumps uttalade mål, kriget som Vita huset lovade skulle vara över på dagar pågår nu i sju månader utan definierat slutmål

Bilder

via Reuters via Reuters zerohedge.com
zerohedge.com
Erling Haaland Breaks Lionel Messi's World Record; Becomes First Player In History To Register Stunning Feat Erling Haaland Breaks Lionel Messi's World Record; Becomes First Player In History To Register Stunning Feat timesnownews.com

Pentagons planläggare har upprättat nya anfallsalternativ mot Iran, bland annat med den största icke-kärnbomben i USA:s arsenal. Det uppger flera amerikanska tjänstemän med insyn i ärendet. Planerna syftar till iransk energiinfrastruktur och kärnanläggningar, i händelse av att president Trump beordrar stridsverksamheten att återupptas – före eller efter mellanvalen i november.

Vapnet, bomben GBU-43/B, har inte använts under den sju månader långa kampanj som Vita huset kallar Operation Epic Fury. Ett första användande skulle innebära en markant upptrappning. Flera källor med insyn i den interna planeringen tvivlar dock på att den skulle uppnå de strategiska mål Trump anger, eller förändra krigets maktbalans.

När kampanjen inleddes lovade Vita husets toppnamn att den skulle bli kort. Rubio talade först om "dagar", sedan om "fyra till sex veckor" eller "några månader". Något slutmål eller någon slutpunkt har aldrig definierats. Enligt CNN står Trump nu under press att avsluta ett krig som är djupt impopulärt bland den amerikanska allmänheten, och republikanerna förbereder sig för väljarbakslag i mellanvalen. Trump säger offentligt att han inte planerar att återuppta bombningarna; tidigare uppgifter antydde att han övervägt det före valen. Det är inte heller första gången tjänstemän läcker iranska krigsplaner till pressen.

Iran signalerar samtidigt uthållighet. Talman i parlamentet, Mohammed Bagher Ghalibaf, åberopade i ett tv-sent tal på onsdagen kriget mellan Iran och Irak 1980–1988 som måttstock för vad landet är berett att utstå. Krigsekonomin håller på att kollapsa under omfattande sanktioner och en aldrig tidigare skådad isolering från energimarknaderna, och ayatollan samt flera toppolitiker har redan mördats.

Krigets regionala front vidgades samma vecka. På torsdagen avfyrade houthierna missiler mot palatset Al-Maashiq i Aden, säte för den saudistödda regeringen. Minst fyra personer dödades och tio sårades, enligt militära källor som AFP citerar. Jemens premiärminister och närvarande kabinettsmedlemmar skadades inte. Houthierna uppger att de träffat ett saudiskt militärt operationshögvärs inuti komplexet; Reuters har inte kunnat bekräfta uppgiften. Koalitionens talesman Turki al-Maliki uppger att houthierna företagit tjugo angrepp mot Riyads flygplats King Khalid enbart i oktober, med sjutton döda och 333 sårade som följd.

När kampanjen inleddes mätte Washington den i dagar. På onsdagen sträckte sig Irans parlamentstalesman till ett krig som varade i åtta år.

Bilden är värd att fästa uppmärksamhet vid. USA:s militära maskineri drivs vidare utan definierat mål, medan kriget i praktiken finansieras av den amerikanska skattebetalaren och politiserats inför ett valår. Att planerna nu läcks till pressen tyder snarare på interna maktkamper i Washington än på någon sammanhängande strategi. Europa står återigen utanför bordet, men betalar priset i form av energipriser och instabilitet i vår närregion.