Azerbajdzjan samlar Israels president och Irans utrikesminister i samma sal i Baku, tillsammans med Ryssland och Kina vid Asiens säkerhetstopps sjunde möte

Israels president, Irans vice utrikesminister, Rysslands utrikesminister och Kinas toppdiplomat satt i samma sal i Baku på torsdagen. Azerbajdzjan stod värd för det sjunde toppmötet i Konferensen om samspel och förtroendebyggande åtgärder i Asien, CICA — ett forum skapat för att bygga förtroende, med en gästlista hämtad från motsatta sidor av pågående konflikter.

Deltagarna spände från Isaac Herzog till Kazem Gharibabadi, från Sergej Lavrov till Wang Yi. Qatars emir Sheikh Tamim bin Hamad Al-Thani, Turkiets utrikesminister Hakan Fidan, en minister från Förenade Arabemiraten och en palestinsk delegation ledd av utrikesminister Varsen Aghabekian Shahin fanns på plats. Även presidenterna i Uzbekistan, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan kom, liksom stats- och regeringschefer från Indien, Vietnam, Sri Lanka, Kambodja och Laos. Euronews rapporterar om spända stunder mellan ledare på motsatta sidor, parallellt med bilaterala möten i utkanten av mötet.

President Ilham Aliyev, som komponerat gästlistan, framställde sitt land som en knutpunkt i det eurasiska rummet. Arbetsagendan var transport. Kazakstans president Kassym-Jomart Tokajev föreslog en CICA-strategi för transportförbindelser och pekade på det strategiska partnerskap som Kazakstan, Azerbajdzjan och Uzbekistan skrev under förra året, samt dokumenten som grundar en korridor för grön energi i Kaspiska havet — en led som ska bära el till den europeiska marknaden via Svarta havet, med fördelar som flyter genom pipeline Baku-Tbilisi-Ceyhan.

Det konkreta resultatet var digitalt. Aliyev och Tokajev invigde en fiberkabel lagd över Kaspiska havets havsbotten, som löper från Kina och Centralasien mot Europa via Svarta havet och beskrivs som en nyckelkomponent i projektet Mellankorridoren — den transkaspiska rutten som förbinder Asien med Europa utan att passera Persiska viken.

Uzbekistans president Sjavkat Mirzijoev krävde en "infrastruktur för förtroende i Asien", byggd på transport- och energiprojekt som ska förhindra framtida konflikter: "när dialogen försvagas ökar risken för felaktiga beslut". Kirgistiske presidenten Sadyr Zjaparov uppgav för församlingen att FN-rapporter lägger Asiens andel av den globala ekonomiska tillväxten i år vid 59 procent.

De flesta ledare förklarade sin vilja att utöka samordningen över det eurasiska rummet. Tokajev noterade att 2000-talet redan kallats det asiatiska århundradet — och att det återstår att avgöra om det blir en epok av fred eller av splittring.

Bakom högtidligheterna finns en tydlig ekonomisk logik. De centralasiatiska staterna vill inte längre låta sina exportvägar gå genom hamnar och kanaler som kontrolleras av andra makter. Fiberkabeln som invigdes på torsdagen löper från Kina genom Centralasien till Europa via Svarta havet — den rör varken Suez eller Hormuz. För europeiska beslutsfattare, som alltjämt låter energiförsörjning och handel dikteras av prioriteringar i Washington, borde budskapet vara svårt att ignorera: Asien bygger infrastruktur medan Europa bygger sanktioner.