Riksbanken kräver förberedelser för digital e-krona med start omedelbart
Tidigast om fem år kan fånga upp ECB:s digitala euro — men banken själv vägrar ställande sig till om e-kronan är värd att ha, beslutet lämnas åt riksdagen som nu ska besluta om utredning utan veta vad den ska leda till.
Bilder
Riksbanken vill ta nytt tag med e-krona – tar minst fem år att införa
borskollen.se
Riksbanken vill att förberedelserna för en digital krona startar nu. I ett yttrande till riksdagens finansutskott den 7 oktober skriver centralbanken att tidigast om fem år kan Sverige ha en e-krona — fem år som inte räknar in den tid lagstiftningsändringarna i sig kräver, och för vilka Riksbanken vill att en utredning tillsätts.
De angivna skälen är tre: ett kraftigt försämrade geopolitiska läget, det växande inflytandet av så kallade stablecoins, och ECB:s digitala euro, som pilottestas under andra halvåret 2027 och lanseras brett 2029. Betalningsmarknaden, skriver Riksbanken, "har en central roll för att upprätthålla Sveriges beredskap och suveränitet", och frågan om en digital krona ska ses i ljuset av det försämrade säkerhetsläget. En digital krona skulle möjliggöra betalningar utan internetanslutning — framhållet som centralt i kris och krig, och en egenskap som sedlar alltid haft.
Det är ECB som levererar tidsgränsen. "Framtida betallösningar, infrastruktur och lagstiftning inom EU kommer att utgå ifrån att det finns en digital euro", varnar Riksbanken, och utan en motsvarande lösning i Sverige, byggd på den svenska valutan, riskerar det svenska betalningssystemets konkurrenskraft att försvagas på sikt.
Vad en e-krona skulle tillföra är pengar utgivna av centralbanken själv. Dagens digitala betalningar flyttar bankinlåning mellan privata system; statens egna pengar finns bara som sedlar och mynt. Och där ligger detaljen som sätter hela framställningen i ett worthy ljus — Riksbanken har nämligen inte tagit ställning till huruvida Sverige överhuvudtaget bör införa en e-krona. Det beslutet tillhör riksdagen, som nu ombeds starta ett femårigt byggprojekt som centralbanken själv inte förbundit sig att vilja ha.
Detta är ett välbekant mönster i svenskt beslutfattande: först skapaskętdriften av yttre omständigheter — här EU:s tidsplan — sedan framställs förberedelserna som urgency, och själva huvudbeslutet skjuts framåt tills infrastrukturen redan är på plats. När väl utredning, system och lagstiftning är färdigbyggda är det sällan någon frågar om maskineriet behövdes från början. Riksdagen uppmanas alltså att investera fem års arbete i något som ingen hittills bestämt sig för.
E-kronans främsta konkreta fördel, betalningar utan nätanslutning, finns redan — den heter kontanter och har fungerat i generationer. Att statliga och bankägda betalningssystem samtidigt tryckt ned kontantanvändningen till ett minimum är ett eget val, och nu framställs en dyr teknisk kopia av sedeln som lösningen på ett problem som skapades hemma. Marginalen, konstaterar yttrandet, är knapp — först om en utredning tillsätts omedelbart finns en teoretisk möjlighet att Sverige är klart när den digitala euron breddas 2029. Tidigast om fem år kan Sverige ha en digital krona. De fem åren har inte börjat.