Nederländska senaten avskaffar vite när migrationsverket IND missar tidsfrister

Nederländska senaten har antagit en lag som avskaffar rätten till vite när migrationsverket IND missar sina handläggningstider. Regeringen lanserade förslaget som en åtgärd på asylområdet, men lagen omfattar i själva verket ansökningar om vanliga uppehållstillstånd — högkvalificerade arbetstagare, studenter och anhöriga. Ett klassiskt exempel på hur en smal reform säljs in med ett bredare politiskt budskap.

Enligt de regler som nu avskaffas skulle IND fatta beslut om en uppehållstillståndsansökan inom sex månader. Missade myndigheten tidsfristen kunde sökanden vända sig till domstol och kräva ersättning för varje dag beslutet dröjde. Asylminister Bart van den Brink uppgav i september för parlamentet att IND betalat ut nära 100 miljoner euro i viten, och att vissa asylsökande samlat in över 100 000 euro styck.

IND:s egen bedömning av mekanismen är osentimental: en talesperson sade till Dutch News att vitena inte påskyndar handläggningen det minsta. När den nya lagen träder i kraft kan domare i stället ålägga IND att fatta beslut inom en angiven period — men inget annat.

Regeringen har prövat detta förut. 2024 lade man ner planerna på att avskaffa viten för vanliga uppehållstillstånd, med hänvisning till att det kunde strida mot EU-rätten. Departementet uppger att man ännu inte kan säga vad som förändrats sedan dess. Siffrorna förklarar dock reformens dragningskraft: en ansökan som låg stilla var värd pengar för den som väntade, och staten finansierade väntan. Det är en i grunden felaktig incitamentsstruktur — den bestraffar inte byråkratins slöseri utan gör den till en inkomst.

Liberalpartiet D66 röstade emot regeringens asylpaket i april, när det fortfarande innehöll ett förslag att kriminalisera vistelse utan giltiga papper. Det förslaget ingår inte i den nya lagen, och partiet röstade för den på tisdagen — samtidigt som man medgav att IND:s missade tidsfrister "inte löses med detta tillägg". Vitena, sade en talesperson, "ger inte längre något incitament att arbeta effektivare och har därför spelat ut sin roll".

Kvar står ett grundproblem: myndigheten som missade tidsfristerna behåller det exklusiva rätten att avgöra dem. IND vet för övrigt inte i dag hur mycket man betalar ut i viten för vanliga tillståndsansökningar — siffrorna ska beräknas i kommande veckor. En myndighet som inte ens känner till sina egna utbetalningar får nu själv definiera vad som räknas som misslyckande. Svenska Migrationsverket, som hanterat liknande diskussioner om handläggningstider, gör klokt i att studera hur det här faller ut.