Trump utlovar massiv olje- gas- och mineralprospektering på Grönland efter säkerhetsavtal med Danmark

Bilder

×

Trump hails Greenland as 'second to none' for security of US euronews.com

Trump’s Greenland deal expands permanent US military presence in Arctic foxnews.com

Donald Trump speaking at a podium during a reception in Davos. foxnews.com

The Ilulissat Icefjord, also known as Sermeq Kujalleq, is draining approximately 7% of Greenland's ice sheet in Ilulissat, Greenland, on June 25, 2024. foxnews.com

Protesters hold Greenlandic flags during demonstration outside U.S. Consulate. foxnews.com

newsweek.com

A protest in front of the U.S. consulate in Nuuk, Greenland, in January 2026. newsweek.com

‹ ›

Donald Trump meddelade på onsdagen att "massiv prospektering efter olja, gas och mineraler" är på väg att inledas på "vårt nya och vackra Grönland", och hyllade den arktiska ön som "utan like" för försvaret av både USA och Europa. Inlägget på sociala medier gav inga uppgifter om när eller hur prospekteringen ska börja, och inte heller om vad det amerikanska engagemanget kommer att bestå av. Att en amerikansk president talar om en del av ett annat lands territorium som "vårt" är i sig värt att notera.

Bakom tillkännagivandet ligger säkerhetsavtalet som tecknades i september med Danmark och Grönland i anslutning till FN:s generalförsamling — ett avtal som kom till efter månader av amerikanska hot att ta territoriet med våld. Avtalet ger USA rätt att modernisera och utöka rymdbasen Pituffik och att öppna nya försvarsområden i Narsarsuaq och Mestersvig. Amerikanska styrkor får "fri tillgång till och fri rörlighet mellan" försvarsområdena till lands, i luften och till sjöss, inbegripet territorialvattnen, och amerikanska flygplan får flyga över och landa var som helst på ön. USA hade redan omfattande militära rättigheter genom försvarsavtalet från 1951 och drev under kalla krigets höjdpunkt 17 anläggningar med mer än 10 000 soldater på Grönland. I dag driver USA en enda bas.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen hälsade avtalet välkommet som en förstärkning av den gemensamma säkerheten i Arktis och Nordatlanten, och Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen kallade det "till nytta för oss alla". I januari demonstrerade människor med grönländska flaggor utanför det amerikanska konsulatet i Nuuk, medan annekteringskampanjen pågick för fullt. Det är en välkänd mekanik när förhandling sker under hot: den svagare parten tvingas efteråt förklara eftergiften som en gemensam seger. Avtalet gav USA ingen suveränitet över Grönland — men det begränsar militära installationer från länder utanför Nato och inför skydd mot "potentiellt hotande utländska investeringar i känsliga sektorer, däribland naturresurser och kritisk infrastruktur". Asymmetrin är svår att missa: alla utom det land som just skaffat sig fri tillgång till allt räknas som potentiella hot. För de mindre allierade — Sverige inbegripet — är det en lärdom i hur Washington definierar partnerskap.

Grönland ligger på den kortaste robotvägen mellan Ryssland och USA och är en strategisk punkt för den planerade försvarsskölden Golden Dome. Trump skrev att ett framtida anfall mot Amerika "måste passera över Grönland, där vårt försvar rutinmässigt kommer att skjuta ner drönare, robotar eller vilken annan vapenform som helst — även sådana som ännu inte ens är påtänkta". Ön hyser outnyttjade fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, och smältande polaris öppnar nya arktiska sjöfartsrutter. Men kommersiellt utvinningsbara oljereserver har aldrig påvisats, och i augusti väckte uppgifter om att ett amerikanskt oljebolag inlett förberedande arbeten i en avlägsen del av östra Grönland oro bland både lokalbefolkning och myndigheter.

Ägandoretoriken kommer samma vecka som Washington lättrade sanktionerna på rysk diesel i god tid före novembervalen till kongressen — efter åratal av påtryckningar på europeiska allierade att avstå från rysk energi på egen bekostnad. Principen visade sig tydligen vara tidsbegränsad; räkningen betalades i Europa. Köpenhamn behåller bestämmanderätten över Grönlands utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik, medan öns självstyre förfogar över mineralerna. Grönland upphörde att utfärda nya prospekteringstillstånd för olja och gas 2021 med hänvisning till miljö- och klimatskäl — ett moratorium som presidentens inlägg inte nämnde med ett ord.