Paralympiern Catarina Guimaraes finansierar träningen mot spelen i Los Angeles 2028 via OnlyFans
22-åringen med cerebral pares lägger upp träningsklipp och Broadway-sånger för 25 000 dollar om året på plattformens icke-pornografiska gren OnlyFans Sports som den driver för att tvätta sitt rykte, hon avböjde 15 000 dollar för ett enda videosamtal med pornografiskt innehåll, mer än halva års sponsringen, trots att lagkamraterna rådde henne att ta pengarna
Bilder
Catarina Guimaraes, a US Paralympic athlete managing medical and living expenses while training for the 2028 Los Angeles Games, has accepted an unconventional sponsorship deal to post strictly non-explicit content on OnlyFans (Getty Images)
Getty Images
Despite turning down a single $15,000 proposal for a private video call, the Team USA athlete says her $10-a-month profile features only gym workouts (Getty Images)
Getty Images
Guimaraes (right) represented Team USA at the 2024 Paris Paralympics, placing eighth in the long jump at Stade de France (Getty Images for USOPC)
Getty Images for USOPC
Paraidrottaren Catarina Guimaraes, 22, från Cranford i New Jersey, har skrivit ett sponsorsavtal värt 25 000 dollar om året — runt 260 000 kronor — med OnlyFans. Avtalet ska få hennes ekonomi att gå ihop fram till de paralympiska spelen i Los Angeles 2028, för träningen mot en paralympisk medalj täcker inte de kostnader som följer med den. Guimaraes har cerebral pares, ett tillstånd hon själv beskriver som ”att ha dålig trådlös uppkoppling i hjärnan”.
Affären, som NJ.com rapporterat om, placerar henne i OnlyFans Sports — plattformens icke-pornografiska gren, som bolaget driver hårt i takt med att det putsar sitt rykte. En talesperson säger att OnlyFans ”älskar att samarbeta med idrottare som ser fram emot att använda plattformen för att nå sin publik och samtidigt bygga en ny inkomstkälla”. För ett bolag som byggt sin förmögenhet på porr är årspriset en billig investering i respektabilitet. Guimaraes publicerar gymträningspass, klipp bakom kulisserna från träningen, personliga uppdateringar och videor där hon sjunger låtar ur musikaler. Prenumerationen kostar tio dollar i månaden, ungefär en hundralapp, och det mest vågade inlägget på sidan är, enligt henne själv, ett klipp där hon gör styrlyft i sportbehå och shorts.
Uppmärksamheten drog till sig erbjudanden av ett annat slag. Ett nådde 15 000 dollar — drygt 150 000 kronor — för ett enda privat videosamtal med pornografiskt innehåll. Lagkamraterna uppmanade henne att ta pengarna. ”Nej! Det är inte vad jag står för”, sade hon, och tillade att hon inte insett att folk skulle betala så mycket för den sortens innehåll. Hon har vägrat publicera något oanständigt.
Siffrorna förklarar lagkamraternas råd: ett avböjt samtal var värt mer än hälften av det årliga sponsorsavtal som ska bära henne till Los Angeles. OnlyFans erbjöd sig å sin sida att betala henne för inlägg på plattformen och hennes egna kanaler, för att ge vad hon kallar en mer renhårig bild av sidan. Vad en del av plattformens publik i grunden betalar för framgår av erbjudandet hon fick. Inkomsterna går till medicinska och levnadskostnader hos en idrottare som beskriver sitt tillstånd som ”en ständig kamp för att hålla allt i samklang”.
För svenska läsare är det frestande att avfärda historien som exotiskt amerikansk. Det vore att ta miste. Även här hemma hålls elitidrott uppe av förbundspengar, stiftelsestöd, sponsorer och extrajobb, och parasporten har svagast kommersiell dragkraft av alla grenar. Skillnaden är att den svenska modellen klär samma utsatthet i folkhemmets tyg, medan Guimaraes står ensam på en öppen marknad. I svensk press hade en motsvarande historia handlat om anständigheten i sponsorpengar från en porrplattform — inte om varför elitsatsande idrottare över huvud taget tvingas välja mellan att sälja sig och att lägga av. Därför väger hennes nej tungt: när ingen trygghet betalar för hennes principer kostar avslaget 15 000 dollar ur egen ficka. I ett system där någon annan bär notan är integritet gratis; här har den ett pris, och hon betalar det själv.
Tanken med avtalet, säger hennes far John till NJ.com, är att lätta på det ekonomiska trycket. Sidan kostar tio dollar i månaden. Samtalet hon tackade nej till var prissatt till femton tusen dollar.