Storbritanniens premiärminister Andy Burnham utpekar Irans revolutionsgarde som hjärnan bakom misstänkt terrorkomplott mot flygbasen Fairford

Storbritanniens premiärminister Andy Burnham uppgav i parlamentet den 12 oktober att ett misstänkt terrordåd mot den brittiska flygbasen Fairford "mycket sannolikt koordinerats i Iran — nästan säkert dirigerat av Irans islamiska revolutionsgarde". Sju män, samtliga i tjugoårsåldern, greps den 27 september misstänkta för terroristbrott och sprängämnesbrott, sedan polisen på tips från allmänheten stoppat tre skåpbilar på väg mot basen i Gloucestershire.

Vad utredarna fann i bilarna var bensin — inga sprängämnen. Alla sju har sedan dess släppts ur förvar och ingen har åtalats. Pentagon har flyttat sina tunga bombplan från basen.

Målet förklarar uppmärksamheten — och ramen kring den. Fairford delas med USA och används av amerikanska styrkor som startplats för anfall mot Iran. Storbritannien ställer alltså sin mark till förfogande för en annan stats krig, men när krigets konsekvenser når brittisk mark framställs de som ett angrepp på landet självt. Burnham sade att utredarna stod i tät kontakt med Washington om skyddet av de gemensamma militärbaserna i Storbritannien, och lovade hårdare tag: "Vi tolererar inte dessa hot på brittisk mark. Vi slår ned på Irans användning av kriminella nätverk och sätter in hela registret av befogenheter mot dem och deras finansiering."

Utpekandet backades omedelbart upp diplomatiskt. USA, Storbritannien och ytterligare 27 länder undertecknade ett gemensamt uttalande som "erkänner Storbritanniens utpekande av Irans inblandning i händelsen på Fairford den 27 september", beskrev revolutionsgardets fortsatta beredvillighet att sprida fientlig verksamhet utanför landets gränser via dolda nätverk och ombud, och fördömde i skarpaste ordalag Irans våldsdåd: planer på dödliga attentat, mordbrand, sabotage och digitala attacker. Notera konstruktionen. Ingen är åtalad, ingen sitter häktad, och det som hittills blivit offentligt är bensin i tre skåpbilar. Ändå kunde tjugonio stater gå samman bakom samma slutsats. Uttalandena bekräftar varandra — inte något som prövats i domstol.

Fallet Fairford föregicks av en serie attacker i Europa riktade mot judiska församlingar, iranska journalister och amerikanska intressen: en hemmagjord sprängladdning vid en synagoga i Liège, attacker mot synagogor i Nederländerna och ett kullkastat bombdåd mot ett Bank of America-kontor i Paris. Bakom uppmaningarna ska enligt statliga tjänstemän ligga den iranstödda gruppen Harakat Ashab al-Yamin al-Islamiya. Den 7 oktober greps dessutom två lettiska män misstänkta för spioneri, sedan de enligt uppgift tagit sig in på flygbasen Molesworth utanför London, som används av amerikanska och Nato-underrättelsetjänster. Om händelserna vid de två baserna hänger ihop ville Burnham inte säga.

Den mest uppriktiga riskbedömningen kom inte från premiärministern utan från Pentagon, som utan pompa och ståt flyttade sina bombplan från basen. När ord och handling skiljer sig åt talar handlingen tydligare. De sju misstänkta är inte längre i förvar. Bombplanen finns inte längre på Fairford.