EU har köpt rysk energi för 197 miljarder euro mellan mars 2022 och juli 2026
Uppger kommissionen som avfärdar Moskvas påstående om 320,7 miljarder dollar som uppblåst medan Trump på Truth Social bidrar med en tredje siffra på 250 miljarder dollar, arktisk flytande naturgas under kvarvarande sanktionsundantag har hittills i år inbringat Moskva 9,7 miljarder euro och att betalningarna överhuvudtaget ägde rum är inte omtvistat
Bilder
EU paid $209bn on Russian energy, contradicts Moscow's $320bn claim
euronews.com
Europeiska kommissionen uppgav på tisdagen att Ryssland levererat energi till EU för 197 miljarder euro (cirka 209 miljarder dollar) mellan mars 2022 och juli 2026 — och avfärdade Moskvas påstående att den verkliga summan är 320,7 miljarder dollar som överdrivet. Uttalandet kom dagen efter att Rysslands vice premiärminister Alexander Novak i statskanalen Vesti hävdat att EU-länder köpt rysk energi för sistnämnda belopp sedan 2022, och samtidigt som unionen väntar en vinter med gasbrist — en knapphet som via elpriserna slår mot även svenska hushåll.
Skillnaden mellan siffrorna, grovt räknat 112 miljarder dollar, är i sig ett slagfält. Novaks summa avser »leveranser« utan att precisera vilka varor som räknats in, hur de värderats eller vilken period som täcks; kommissionens räkenskap bygger på COMEXT, Eurostats officiella handelsdatabas, och omfattar betalningar till och med juli. En tredje siffra bidrog president Donald Trump med: 250 miljarder dollar, skrivna på plattformen Truth Social till försvar för hans »Amerika först«-politik. Varje siffra passar sin upphovsman: Moskva skyltar med västligt beroende, Bryssel intygar att sanktionerna biter, Washington rättfärdigar sitt avståndstagande.
Kommissionens talesperson Anna-Kaisa Itkonen sa till pressen: »Det är inte min uppgift att bekräfta andras siffror. Vad jag kan bekräfta är att vi ser en tydligt sjunkande trend i vårt beroende av Ryssland, från 42–45 procent 2022 till 12 procent i dag.« År 2023 gick enligt kommissionen endast sex procent av unionens totala utgifter för fossila bränslen till Ryssland.
Kommissionen serverade också en kalkyl på pengar som aldrig spenderades: utan REPowerEU, det omställningsprogram som lanserades efter att Moskva invaderade Ukraina, skulle EU »ha spenderat 475 miljarder euro — ytterligare 278 miljarder på ryska fossila bränslen«. En myndighet som räknar hem besparingar på tänkta utgifter utfärdar ett kvitto som ingen kan stämma av. Pengarna som verkligen betalades är desto lättare att följa: enligt Novak nådde leveranser för 21,3 miljarder dollar Europa bara under de första nio månaderna av 2026, och den arktiska rutten för flytande naturgas — igång där undantag från sanktionerna alltjämt gäller — inbringade Moskva 9,7 miljarder euro under samma period.
Novak marknadsförde även rysk dieslexport — bland annat till Förenta staterna — som en lättnad för marknader som pressas av störningar i Ormuszsundet och krympande global raffinaderikapacitet. Ironin är värd att minnas: Washington håller sig på avstånd från Europas energikris men köper, enligt Novak, gärna rysk diesel när utbudet stramas åt.
Parterna skiljer alltså åt med omkring 112 miljarder dollar. Att betalningarna över huvud taget ägde rum är däremot ingen tvistefråga. Siffrorna tjänar den som räknar; pengarna är redan utbetalda.